Värdering

När en aktieägare avser sälja hela eller delar av sitt aktieinnehav i ett bolag så uppstår alltjämt frågan hur aktierna ska värderas och av vem. Frågan är till synes ganska enkel i den bemärkelsen att priset för aktierna rimligtvis avgörs av efterfrågan på aktierna, det vill säga vad en köpare är benägen att betala.
Så är givetvis fallet i den mån bolaget endast har en aktieägare eller aktieägaren tillsammans med övriga aktieägare i bolaget inte har kommit överens om något annat i exempelvis ett aktieägaravtal. I aktieägaravtal brukar nämligen frågan om värdering regleras under klausuler som exempelvis ”Värdering” eller ”Värdering av aktier”. Sådana klausuler kan se mycket olika ut beroende på vad aktieägarna kommit överens om sinsemellan. Inte sällan framgår att värdering av aktier ska ske när så anges i aktieägaravtalet. Sådana situationer aktualiseras oftast vid inlösen – exempelvis om inlösen av en aktieägares aktier ska ske på grund av ett väsentligt avtalsbrott, om en aktieägare har blivit insolvent eller om en aktieägare har sagt upp aktieägaravtalet.

Värderingsklausuler

I värderingsklausuler i aktieägaravtal kan framgå att aktieägarna som utgångspunkt ska komma överens om värdet på aktierna. Detta innebär att aktieägarna får förhandla sinsemellan om vilket värde bolagets aktier har och därmed köpeskillingen för viss aktieägares aktier. Kan aktieägarna inte komma överens om värdet på aktierna i bolaget så låter man inte sällan en oberoende auktoriserad revisor eller värderingsman sätta värdet på bolaget och därmed värdet på varje enskild aktie. Kan aktieägarna inte komma överens om sådan auktoriserad revisor eller värderingsman så kan man låta aktieägarna välja var sin auktoriserad revisor eller värderingsman, vilka ska lämna sina respektive värderingsutlåtanden. Bolagets värde blir då genomsnittet av samtliga värderingar. Värderingsklausulen bör förklara att aktieägarna blir bundna av de värderingar som ges. Härutöver är det viktigt att ange vem/vilka som ska stå kostnaderna för värderingarna. Ofta anges att kostnaderna för värdering ska fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras respektive aktieinnehav.

Värderingsmetoder

Om aktieägarna är överens så kan de antingen själva, eller genom en auktoriserad revisor eller värderingsman, ange vilken värderingsmetod som ska tillämpas vid värderingen av aktierna. Detta kan vara lämpligt om man vill styra hur värderingen ska ske. Exempel på två vanliga värderingsmetoder är substansvärdemetoden och avkastningsvärdemetoden.

Substansvärdemetoden innebär att man utgår från en marknadsvärdering av samtliga tillgångar i balansräkningen. Därefter avräknar man rörelseskulderna och eventuella latenta skatteskulder. Kvar blir således nettoförmögenheten, det vill säga substansvärdet.

Avkastningsvärdemetoden innebär att man först bestämmer bolagets vinst som brukar definieras som det belopp som kan tas ut ur ett bolag utan att bolagets förmåga att generera vinst i framtiden reduceras. De framtida vinsterna kapitaliseras sedan till ett nuvärde efter en lämplig räntesats.

Legalroom – din genväg in i juridiken

Portalen Legalroom är alltid öppen. Här hittar du dokumentmallar och kan kontakta våra jurister.

Läs mer om LegalRoom

Vi kan affärsjuridik

Våra erfarna jurister tar hand om stora och små ärenden, alltid med samma noggrannhet.

Affärsjuridik