Om knappt tre veckor är det dags igen, fredagen 20 september går vårt årliga golfevent Freja Partner Invitational av stapeln. Den åttonde upplagan avgörs, likt förra året, uppe på Sankt Jörgen Park Resort i Göteborg. 

Freja Partner som bolag grundades under våren 2016 och redan vårt första fulla räkenskapsår 2017 bestämde vi oss för att anordna en golftävling för våra kunder, medarbetare och samarbetspartners. Första eventet, som då ägde rum på ett regnigt Partille GK, lockade knappa 20 deltagare och vi hade lyckats få med oss ett fåtal hålvärdar.

Därifrån har sedan eventet blivit en årlig tradition och vuxit i takt med oss som bolag. Vi har kunder som varit med varje år sedan start, vilket vi tycker är fantastiskt trevligt.

I år räknar vi återigen med att eventet blir fullbokat (72 st deltagare), och vi har även i år grymma hålvärdar på alla 18 hål. Eventet är riktat till kunder och samarbetspartners, vilka har förtur till de 72 spelplatserna.

Du läser med om eventet och anmälan här:

FREJA PARTNER INVITATIONAL 2024

Frågor eller funderingar? Kontakta Erik Johansson på erik.johansson@frejapartner.se

Bakgrund

Från och med den 1 juli 2024 har jordabalkens 12 kapitel (hyreslagen) uppdaterats. Uppdateringen av regelverket grundar sig i proposition 2023/24:112 s 112 benämnd som ”Åtgärder för tryggare bostadsområden”. Syftet med ändringarna och tilläggen i hyreslagen är för att skapa bättre förutsättningar för trygga bostadsområden.

De nyheter som numer finns i hyreslagen kommer i korthet beröras nedan. Artikeln är enbart en enklare sammanställning och avser inte att i detalj beröra de nya reglernas innebörd i praktiken.

Införande av begreppet bristande skötsamhet och utökande av begreppet störningar i boendet

I tidigare bestämmelser har det föreskrivits att en hyresrätt ska iaktta sundhet, ordning och gott skick. Med de nya bestämmelserna uppges numer att en hyresgäst ska bevara trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten och tillse att det inte åsidosätts. Begreppet för att åsidosätta dessa skyldigheter benämns och kodifieras nu som bristande skötsamhet. Såsom tidigare kan en hyresgäst alltjämt vid avsteg från bestämmelserna i slutändan riskeras att bli uppsagd om denne inte följer vad som fordras.

Som exempel på bristande skötsamhet uppges våld, hot eller trakasserier mot hyresvärdens personal, blåljuspersonal eller hemtjänstpersonal.

En nyhet är vidare att vissa handlingar likställs med störningar i boendet. Om hyresgästen begår brott som försämrar närmiljön för andra boende, kan uppsägning ske utan att hyresvärden behöver bevisa uppsåt eller skicka en rättelseanmaning och meddelande till socialnämnden. Det finns ingen geografisk begränsning för vad som ska anses vara närmiljön. Det kan därför även omfatta platser som boende behöver passera eller vistas på.[1]

Hyresgästens tillsynsansvar

Hyresgäster har sedan tidigare haft ett ansvar för att de personer som denne svarar för (personer som tillhör hushållet, gäster och andra som hyresgästen inrymt i lägenheten). I den nytillkommande bestämmelsen förtydligas att hyresgästens ansvar för dessa personer även innefattar att dessa inte ska göra sig skyldiga till bristande skötsamhet.

Betydelsen av bestämmelsen innebär, såsom givits som exempel i förarbetena, att en hyresgästs bristande tillsyn av en person som tillhör hushållet kan leda till att hyresrätten blir uppsagd eller förverkas.[2]

Inneboende

En hyresgäst har alltid rätt att ha en inneboende i sin lägenhet. En inneboende är inte att förväxlas med andrahandsuthyrning eftersom en sådan alltid kräver hyresvärdens tillstånd. Rätten till att ha en inneboende är dock inte undantagslös.

I och med ändringarna i hyreslagen har den hittills gällande bestämmelsen förtydligats med att rätten att ha inneboende inte får ske såvida hyresvärden inte skäligen kan godta detsamma. Vad som anses skäligt har förtydligats och vad som särskilt ska beaktas vid en sådan skälighetsbedömning såsom, exempelvis, antal personer i lägenheten utifrån lägenhetens storlek och utformning.

Rätt till tillträde

En hyresgäst har som utgångspunkt ensamrätt till sin hyresrätt. Det innebär att en hyresvärd inte utan orsak kan gå in i lägenheten utan att ha grund för det. Hyresvärden ska som utgångspunkt alltid underrätta hyresgästen innan dess den avser att tillträda lägenheten samt uppge skälen för tillträdet.

I ett tillägg till den aktuella bestämmelsen uppges nu även att hyresvärden har rätt att få tillträde till lägenheten för att se hur den används. Det kan innefatta en kontroll av om lägenheten har upplåtits olovligen i andra hand eller om hyresgästen åsidosatt begränsningarna i att inrymma inneboenden. [3]

Oaktat att hyresvärden numer har rätt till tillträde för att kontrollera hyresgästens användning av lägenheten ska tillsynen vara nödvändig. Rätten ska alltså inte missbrukas i syfte att störa eller på annat sätt inskränka i hyresgästens rätt till privatliv. Begäran om tillträde kan vidare översändas per rekommenderat brev för att begäran ska anses ha kommit hyresgästen till handa.

Förverkande

En hyresrätt kan förverkas[4] om någon av förverkandegrunderna i hyreslagen blir aktuell. En sådan förverkandegrund är exempelvis om en hyresgäst inte betalar sin hyra i tid eller olovligen hyr ut sin lägenhet i andra hand. [5]

Förverkandegrunderna har nu utökats till att omfatta om hyresgästen, eller någon person som denne svarar för, gör sig skyldig till bristande skötsamhet eller störningar i boendet.

Det har också skett en skärpning av regelverket i det fall en hyresgäst har använt lägenheten för brott. En hyresrätt är förverkad om lägenheten används för allvarliga brott, vanemässiga brott eller brott i större omfattning.

De skärpta reglerna omfattar även användning av lägenheten för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning och brott mot anhöriga. Det tidigare kravet på att lägenheten ska användas helt eller till stor del för brottslig verksamhet har nu tagits bort. Det krävs inte heller att användningen ska vara affärsmässig eller att resten av lägenheten ska framstå som olämplig att bo i.

Skydd för personer som utsatts för brott

Det blir också enklare för en medhyresgäst, eller medboende maka eller sambo, som har blivit utsatt för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Vid bedömningen tas hänsyn till om den som vill överta lägenheten, eller någon i deras hushåll, har blivit utsatt för brott av en närstående eller tidigare närstående. Hyresvärden har fortsatt rätt att iaktta riskerna för fortsatta störningar för det fall den brottsutsatta fortfarande är i relation med personen som orsakat störningarna. Hyresvärden har också fortsatt rätt att iaktta huruvida den våldsutsatta kan överta det ekonomiska ansvaret. Det ska dock anses vara till fördel för den som blivit utsatt för brott om de har fått ekonomiskt stöd för boendet eller erhållit säkerhetsåtgärder från kommunen.[6]

Avslutningsvis

De nya, och de uppdaterade, reglerna i hyreslagen är tillämpliga även på hyresavtal som ingåtts innan den 1 juli 2024. För olika störningar i boendet som skett innan den 1 juli 2024 ska dock det gamla regelverket fortsatt tillämpas.

Har du funderingar eller frågor med anledning av de nya reglera i hyreslagen? Vi på Freja Partner svarar och hjälper dig gärna.

Artikel författad av

Sofia Tegel, jurist Freja Partner

[1] Prop 2023/24:112 s 108

[2] Prop 2023/24:112 s 112

[3] Prop 2023/24:112 s 115

[4] Hyreslagens motsvarighet till avtalsbrott vilket innebär att avtalet kan upphöra utan iakttagande av uppsägningstid

[5] Notera att hyresvärden, vid sena hyresinbetalningar, har att iaktta vissa formföreskrifter innan dess hyresrätten anses förverkad.

[6] Prop 2023/24:112 s 128

Tillsammans med Provision ISR håller Freja Partner fredag 6 september en föreläsning på ämnet kameraövervakning.  Föreläsningen ämnar att övergripande lyfta de senaste förändringarna inom ämnet samt ge vägledning och råd för att kunna navigera genom denna något komplexa och föränderliga lagstiftning.

Föreläsningen är specifikt riktad mot Provision ISRs kunder som till vardags arbetar med att sälja, installera, montera och drifta kameror och övervakningssystem. Vi passar även på att öppna upp dörrarna till vårt kontor på Engelbrektsgatan 71 där vi startar med lite lättare tilltugg. Efter föreläsningen är man välkommen att stanna kvar på lite mingel och AW.

Själva föreläsningen går även att ansluta sig till digitalt i webinar-format.

Föreläsare för dagen är vår jurist Zandra Larsen.

AGENDA

• 12:30-13:00 Mingel, dryck och tilltugg
• 13:00-13:45 FÖRELÄSNING – Zandra Larsen
• 13:45-14:15 Frågestund
• 14:15-15:30 AW och mingel
• 15:30 -> Vidare AW utanför kontoret för de som vill.

ANMÄLAN

Begränsat antal fysiska platser där Provision ISRs kunder har förtur, i övrigt i mån av plats. Möjlighet att delta digitalt finns. Kontakta erik.johansson@frejapartner.se för mer information och anmälan!

Varmt välkomna önskar Freja Partner och Provision ISR!

 Bakgrund

Inom svensk rätt föreligger en skyldighet för avtalsparter att agera lojalt gentemot varandra, en så kallad lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är en allmän rättsprincip som har utvecklats genom rättspraxis och doktrin, och gör sig gällande i de flesta avtalsförhållanden. I korthet innebär lojalitetsplikten att en avtalspart är skyldig att visa hänsyn till motpartens rätt och intressen. Lojalitetsplikten aktualiseras redan under avtalsförhandlingarna innan parterna är bundna av ett avtal, något som inte alltid är allmänt känt. I denna artikel utforskas lojalitetspliktens rättsliga grund, dess tillämpning under avtalsförhandlingar och dess betydelse för avtalsparterna.

Vad innebär lojalitetsplikt under avtalsförhandlingar?

Syftet med lojalitetsplikt under avtalsförhandlingar motiveras av tanken att en plikt att agera lojalt i det prekontraktuella stadiet bidrar till att parterna ska ha möjlighet att känna förtroende för varandra och lita på att motparten inte agerar på ett sätt som orsakar skada genom illojalt beteende. Lojalitetsplikten främjar således ett rättvist och fördelaktigt förhandlingsklimat mellan avtalsparterna.

Lojalitetspliktens innebörd under avtalsförhandlingar saknar en konkret definition. Det är emellertid inte möjligt att formulera en konkret definition då avtalsförhandlingar kan gå till på många olika sätt beroende på avtalsobjekt, avtalstyp och hur parterna själva önskar förhandla. Lojalitetsplikt kan i denna mening ses som ett paraplybegrepp då lojalitetsplikt innebär flertalet skyldigheter för parterna. Nedan nämns tre av dessa skyldigheter.

Informationsskyldighet

En central aspekt av lojalitetsplikten är informationsskyldigheten. Parterna förväntas dela relevant information som kan påverka avtalets utformning och genomförande. Detta innebär att parterna inte får undanhålla väsentliga fakta som kan leda till att motparten ingår ett avtal under falska förespeglingar. Informationsskyldigheten innebär dock inte att en part måste avslöja alla sina förhandlingsstrategier eller interna överväganden, utan fokus ligger på information som är nödvändig för en rättvis och balanserad avtalsprocess.

Förbud mot vilseledande beteende

Lojalitetsplikten innebär också ett förbud mot vilseledande beteende. Parterna får inte medvetet ge felaktiga uppgifter eller på annat sätt försöka lura motparten. Detta inkluderar både direkta lögner och mer subtila former av vilseledning, såsom att överdriva fördelarna med ett avtal eller att tona ner eventuella risker.

Skyldighet att förhandla i god tro

Lojalitetsplikten innebär även en skyldighet att förhandla i god tro. Detta betyder att parterna ska agera med en viss grad av samarbetsvilja och inte försöka utnyttja förhandlingsprocessen för att uppnå orimliga fördelar. God tro innebär också att parterna ska sträva efter att nå en överenskommelse som är rimlig och rättvis för båda parter, snarare än att försöka maximera den egna vinningen på bekostnad av motparten.

Konsekvenser av bristande lojalitetsplikt

Om en part bryter mot lojalitetsplikten under avtalsförhandlingar kan detta få olika rättsliga konsekvenser. Ett avtal som ingås till följd av vilseledande beteende kan i vissa fall ogiltigförklaras eller justeras. Dessutom kan den skadelidande parten ha rätt till ersättning för den skada som uppkommit till följd av den andra partens illojala beteende.

I svensk rättspraxis har domstolarna ibland tillämpat skadeståndsansvar för parter som bryter mot lojalitetsplikten. Detta kan innebära att en part som lidit ekonomisk skada till följd av att motparten undanhållit viktig information eller agerat vilseledande kan få ersättning för sina förluster.

Vad du som ska ingå avtalsförhandlingar kan tänka på

När du står inför avtalsförhandlingar är det viktigt att ha en tydlig förståelse för lojalitetsplikten och dess praktiska tillämpning. Några viktiga aspekter att tänka på är att vara transparent och ärlig, dokumentera allt, kommunicera tydligt, fokusera på gemensamma mål och använd juridisk rådgivning om du är osäker.

Sammanfattningsvis

Lojalitetsplikten under avtalsförhandlingar är en grundläggande princip inom svensk rätt som syftar till att säkerställa rättvisa och balanserade avtal. Genom att främja öppenhet, ärlighet och samarbetsvilja bidrar lojalitetsplikten till att skapa en mer förutsägbar och rättvis avtalsprocess. Detta är särskilt viktigt i komplexa affärstransaktioner där parternas förmåga att lita på varandra kan vara avgörande för ett framgångsrikt samarbete. Genom att följa lojalitetsplikten kan parterna inte bara undvika rättsliga tvister, utan också bygga starka och hållbara affärsrelationer.

Artikel författad av,

Marielle Postolovski, jurist Freja Partner

Våra jurister Emelie Thyrfalk och Solmaz Begdjani Blomquist har med framgång företrätt klient i överprövning av upphandlingsärende kring ramavtal avseende tekniska konsulter för delområde 6 avseende markprojektering.

I en nyligen avgjord dom från Kammarrätten i Göteborg, mål nr 1620–24, får Region Halland bakslag i sin upphandling. Frågan i målet handlar bland annat om proportionaliteten i kravet och mervärdet i utvärderingen som baserat på geografisk närhet.

Regionen hade ställt krav på att uppdragsledare skulle ha geografisk närhet till olika lokala sjukhus för att snabbt kunna hantera platsbesök och inspektioner vid markarbeten. Den klagande leverantören ansåg att kravet bland annat var oproportionerligt, varför ansökan om överprövning gavs in till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten biföll ansökan och beslutade om att upphandlingen för det aktuella delområdet skulle göras om. Regionen överklagande domen till kammarrätten som beviljade prövningstillstånd.

Regionen argumenterade i målet att närheten skulle ge flexibilitet och snabbare inspektioner, vilket de menade var kritiskt för att hålla byggprocesserna effektiva. Den klagande leverantören invände att kravet inte hade en verklig påverkan på kvaliteten i det som upphandlades och var därför oproportionerligt.

Kammarrätten konstaterade dock att Regionens resonemang om fördelarna med geografisk närhet var hypotetiskt och inte garanterade den önskade effekten. Domstolen bedömde att kravet inte var en lämplig och effektiv åtgärd för att uppnå syftet och därmed stred mot proportionalitetsprincipen. Felaktigheten konstateras även vara hänförlig till det konkurrensuppsökande skedet och upphandlingen ska därför som förvaltningsrätten funnit göras om.

Kammarrätten avslog Regionens överklagande och beslutade att upphandlingen ska göras om.

Leverantörer får helt eller delvis bifall endast i nio procent av alla upphandlingsmål i förvaltningsrätterna. Syftet med att upphandlingar ska kunna överprövas är att säkerställa rättstvist, öppenhet och att de genomförs i enlighet med lagstiftningen. Överprövning garanterar att alla leverantörer behandlas lika, att upphandlingsprocessen följer reglerna, och att fel och brister kan rättas till, vilket leder till bättre och mer effektiva lösningar. Dessutom upprätthåller överprövningar en sund konkurrens och bidrar till att bygga förtroende för offentliga upphandlingar. De fungerar också som en kontrollmekanism mot korruption och oegentligheter, vilket är viktigt för att upprätthålla en rättvis och öppen marknad.

Mot bakgrund av detta ses denna dom som särskilt välkommen ur ett leverantörsperspektiv.

Ansvariga jurister 

Solmaz Begdjani Blomquist & Emelie Thyrfalk, Freja Partner

I lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) finns en bestämmelse som innebär att om personuppgifter behandlas för journalistiska ändamål så gäller inte de flesta bestämmelserna i GDPR.  Nämnda bestämmelse – 1 kap. 7 § – föreskriver att GDPR och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Vad som utgör journalistiska ändamål definieras inte i dataskyddlagen eller i GDPR, men EU-domstolen har uttalat att begreppet ska tolkas i vid mening och har definierat begreppet till att verksamheter som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten ska anses ske för journalistiska ändamål oberoende av genom vilket medium detta sker (Mål C-73/07). Begreppet omfattar således inte enbart yrkesmässiga journalister, utan alla personer som bedriver verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten.

Innehavare, ex. företag, av ett s.k. frivilligt utgivningsbevis (hädanefter under benämningen ”utgivningsbevis”) har hittills varit undantagen GDPR enligt YGL – det har funnits ett grundlagsskydd för företagets publicering av personuppgifter.

Under 2024 har det dock kommit ny praxis på området utgivningsbevis och GDPR som innebär att företag med utgivningsbevis måste följa reglerna i GDPR då EU-rätten i detta hänseende går före vår grundlag.

Integritetsskyddsmyndighetens (IMY) nya tillsyn

Ett utgivningsbevis är ett tillstånd som krävs för att publicera periodiska skrifter[1] eller elektroniska publikationer[2]. Utgivningsbeviset säkerställer bland annat att publiceringen sker under ansvar av en utgivare.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tagit emot många klagomål från enskilda som avser söktjänster med utgivningsbevis – tjänster som, gratis eller mot betalning, gör en stor mängd personuppgifter tillgängliga på internet med möjlighet till sökning på person. Vissa söktjänster tillhandahåller även uppgifter om fällande domar i brottmål och andra uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Företagen bakom söktjänsterna har oftast ett utgivningsbevis enligt YGL.

IMY har i ett nytt rättsligt ställningstagande (IMYRS 2024:1) bedömt att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivningsbevis med anledning av klagomål från enskilda.

Hittills har IMY bedömt att regleringen i YGL (1 kap. 11 och 14 §§) har utgjort hinder för dem att ingripa mot söktjänster med utgivningsbevis som publicerar personuppgifter, men i och med det nya ställningstagandet kommer IMY börja inleda tillsyn och kommer nu börja granska söktjänster med utgivningsbevis.

IMY har på nytt övervägt frågan utifrån avgöranden från svenska domstolar och från EU-domstolen.

Ny praxis

Kammarrätten har prövat relationen mellan det svenska grundlagsskyddet enligt YGL och GDPR och gjort bedömningen att grundlagsskyddet för utgivningsbevis inte alltid har företräde framför GDPR.

Kammarrätten har bedömt att det generella undantag från GDPR som enligt dataskyddslagen gäller för innehavare av utgivningsbevis, inte alltid kan tillämpas så undantagslöst som anges i dataskyddslagen (Mål 6027–23). I målet begärde ett företag ut personuppgifter hos Åklagarmyndigheten. Företaget i fråga uppvisade ett utgivningsbevis och angav att personuppgifterna behövdes i en framtida journalistisk verksamhet. Åklagarmyndigheten avslog begäran eftersom de ansåg att det inte framkommit att det journalistiska ändamålet med behandlingen var det huvudsakliga ändamålet och att undantaget från GDPR för journalistisk verksamhet därför inte var aktuellt. En avvägning måste göras mellan integritetsskyddsintresset och de grundlagsskyddade rättigheter som gäller för innehavare av utgivningsbevis. Vid en sådan avvägning ansåg kammarrätten i aktuellt fall att de registrerades rättigheter vägde tyngre. Målet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). HFD:s dom förväntas vidare klargöra förhållandet mellan GDPR och det svenska grundlagsskyddet för yttrandefrihet och tryckfrihet. HFD kommer sannolikt behöva förtydliga gränserna för tillämpningen av GDPR i förhållande till journalistisk verksamhet och skyddet för personuppgifter.

Vidare har Attunda tingsrätt beslutat att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen i ett tvistemål gällande publicering av uppgifter om lagöverträdelser på internet av ett bolag med utgivningsbevis (T 3743-23). Frågorna till EU-domstolen avser om det skydd som YGL ger söktjänsterna vid publicering är förenligt med GDPR. Målet i EU-domstolen (Mål C-199/24) togs upp den 13 mars 2024 och pågår således i skrivandes stund. Målet kommer få betydande konsekvenser för hur tillsyn och reglering av utgivningsbevis hanteras på EU-nivå och kommer även påverka nationell lagstiftning och praxis i Sverige.

Avslutande ord

Genom den praxis som ovan redogjorts för klargörs gällande rättsläge kring utgivningsbevis och den ändring som skett på området. IMY är nu behörig att inleda tillsyn över företag med utgivningsbevis och även om GDPR innehåller undantag för journalistiska ändamål så är dessa undantag inte absoluta.

Vår rekommendation till dig med utgivningsbevis är således att du ser över utgivningsbeviset och kontaktar jurist för vidare rådgivning vad som gäller för just dig.

Artikel författad av 

Zandra Larsen, jurist Freja Partner

[1] Med periodisk skrift avses en tryckt tidskrift, med bestämd titel, som kommer ut regelbundet enligt en utgivningsplan – minst fyra nummer per år.

^[2] Med elektronisk publikation avses, enligt Nationalencyklopedin, elektronisk publicering som utgivning eller offentliggörande av material i elektronisk form.

Om rätten att vidta stridsåtgärder och skillnader mellan kollektivavtalsanslutna och icke kollektivavtalsanslutna arbetsgivare.

Bakgrund

Majoriteten av befolkningen har säkerligen sett nyhetsrapporteringen kring Tesla-strejken men även den senaste stridsåtgärden i form av blockad som vidtagits mellan Vårdförbundet och arbetsgivarparterna SKR och Sobona.

Det som skiljer Tesla-strejken från blockaden mellan Vårdförbundet och arbetsgivarparterna SKR och Sobona är att den förstnämnda inte har något kollektivavtal, medan den andra är mellan kollektivavtalsanslutna parter.

Syftet med den här artikeln är att övergripande redogöra för rätten att vidta stridsåtgärder som sådan för såväl kollektivavtalsanslutna arbetsgivare som icke-organiserade arbetsgivare. Artikeln kommer inte beröra de ovan nämnda exemplen mer i detalj utan endast belysa skillnader i allmänna ordalag. För den enskilda arbetsgivaren kan omständigheterna i det enskilda fallet påverka vad det är som gäller. Artikeln kommer inte heller belysa vilka steg som måste tas för att vidta en stridsåtgärd.

Den svenska strejkrätten

Rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden är grundlagsstadgad och kan endast åsidosättas genom lag eller avtal. Begreppet stridsåtgärder är inte i sig definierat, men kan kort och gott förenklas till ett slags påtryckning som en facklig organisation vidtar för att driva igenom sitt krav gentemot motparten. En typisk stridsåtgärd är just strejken.

Rätten att vidta stridsåtgärder omfattning begränsas i lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Varken en arbetsgivare eller en arbetstagare som är bunden av kollektivavtal får inte vidta eller delta i något slags stridsåtgärd. Huvudregeln ifråga har givetvis ett antal undantag som inte kommer beröras mer i detalj. Det råder således som utgångspunkt fredsplikt under tiden som ett kollektivavtal gäller.

Arbetsgivare med kollektivavtal

För arbetsgivaren som har kollektivavtal på plats råder det alltså som huvudregel fredsplikt under tiden som kollektivavtalet gäller. Därmed kan således inte stridsåtgärder såsom strejk vidtas under kollektivavtalets giltighetstid.[1] För att sätta det i kontext till strejken mellan Vårdförbundet, SKR och Sobona har parternas kollektivavtal löpt ut och den nya förhandlingen har strandats. Vårdförbundets blockad är således, såväl i enlighet med lag som det enskilda kollektivavtalet, en tillåten stridsåtgärd som utgångspunkt.

Arbetsgivare utan kollektivavtal

En viktig parameter för en arbetsgivare att ha med sig förutom rätten till stridsåtgärder i grundlagen är att en arbetsgivare inte alltid har information om vem eller vilka av dennes anställda som för egen del är medlem i ett fackförbund. För det fall en enskild anställd är medlem i ett fackförbund kan denne arbetstagare för egen del gå ut i strejk för det fall det beslutats om i den anställdes fackförbund.

Tesla-strejken har uppstått på grund av att fackförbundet IF Metall försökt förmå Tesla att teckna ett kollektivavtal utan framgång. Eftersom Tesla inte är anslutet till ett kollektivavtal råder ingen fredsplikt på arbetsplatsen.

För att göra saken ytterligare lite mer komplicerad behöver arbetsgivaren inte ha några medlemmar i ett fackförbund som anställda över huvud taget för att vidta stridsåtgärder gentemot en arbetsgivare.[2]

Det en arbetsgivare ska ha med sig är att en enskild anställd inte kan vidta stridsåtgärder såsom strejk utan att vara del av en organisation. Om en enskild anställd som inte är medlem i ett fackförbund går ut i strejk är det således att anses som olovlig frånvaro.

Sammanfattningsvis

En arbetsgivare som är kollektivavtalsansluten har som huvudregel fredsplikt på sin arbetsplats under tiden kollektivavtalet gäller.

En arbetsgivare som inte är kollektivavtalsansluten har ingen fredsplikt på sin arbetsplats. Det innebär att fackförbunden kan vidta olika stridsåtgärder mot en enskild arbetsgivare oavsett om det finns medlemmar på arbetsplatsen eller inte. Om en enskild anställd går ut i en strejk utan att ha något slags stöd från en facklig organisation är det dock aldrig tal om en lovlig stridsåtgärd i enlighet med grundlagsskyddet.

Har du som arbetsgivare frågor om kollektivavtal eller pågående stridsåtgärder på ditt företag? Du är välkommen att höra av dig till någon av våra jurister så svarar vi på dina frågor och funderingar!

Artikel författad av

Sofia Tegel, jurist Freja Partner

[1] Notera undantag i 41 § 2 st och att det kan finnas särskilda regleringar om fredsplikt i det enskilda kollektivavtalet

[2] Notera undantag i 41 b §

Tisdagen den 14 maj har vi äran att få prata på Svensk-Polska Handelskammarens seminarium Innovation – if you want to stay competitive.

Från oss så representerar Edward Strömstedt som kommer att tala mer om vår senaste AI-satsning under titeln Innovating the legal profession with AI.

Edward, tillsammans med Kristoffer Lipinski från oss, kommer att finnas på plats live i Bonnierhuset men det finns även möjlighet att delta på seminariet digitalt.

Vi ser fram emot en spännande eftermiddag full av insikter, läs mer och anmäl er gärna på länken nedan (länk till LinkedIn)!

Innovation – if you want to stay competitive | LinkedIn

Vi önskar alla våra klienter, medarbetare, samarbetspartners och vänner en glad påsk!