Den nya AI-förordningen – vad innebär den

Artificiell intelligens (AI) har blivit en alltmer integrerad del av vår värld, med applikationer som sträcker sig från röstassistenter och självkörande bilar till avancerade medicinska diagnossystem. Med den snabba utvecklingen och ökande användningen av AI har frågor om etik, ansvar och integritet väckts. För att hantera dessa frågor och säkerställa en sund användning av AI har Europeiska unionen tagit initiativ till att införa den så kallade ”AI-förordningen”.

Europaparlamentet har nu den 14 juni godkänt förslaget till AI-förordning (AI Act) med en stark majoritet om 499 ledamöter. 28 ledamöter röstade emot och 93 ledamöter lade ned sina röster. Med Europaparlamentets godkännande så ska nu förslaget tas upp till förhandling mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och EU:s ministerråd för vidare behandling. Om förslaget går igenom även här så hade det blivit världens första samlade lagstiftning för AI.

AI-förordningen är ett regelverk som syftar till att skapa en harmoniserad ram för användningen av AI inom EU. Den har utformats för att balansera innovation och teknisk utveckling med skyddet för medborgarnas rättigheter och värden. Målet är att främja tillförlitlighet och ansvarighet hos AI-system samtidigt som man undviker oönskade konsekvenser och missbruk.

Viktiga delar i AI-förordningen:

Klassificering av AI-system: Förordningen fastställer fyra olika riskkategorier för AI-system baserat på deras potentiella farlighet och användningsområden. Detta hjälper till att anpassa regleringen till risknivån och säkerställa att högrisk-AI-system följer strängare krav och genomgår nödvändiga bedömningar innan de kan användas.

Förbud och begränsningar: Vissa typer av AI-system som anses vara särskilt farliga eller som kan kränka grundläggande rättigheter förbjuds eller begränsas genom förordningen. Detta inkluderar system som används för massövervakning, social poängsättning och manipulering av användare genom subtila tekniker.

Dataskydd och transparens: Förordningen sätter upp strikta regler för hantering av data som används av AI-system. Användare måste informeras om hur deras data kommer att användas, och det krävs att AI-systemen är transparenta och kan förklara sina beslut.

Ansvar och övervakning: Förordningen fastställer tydliga ansvarsförhållanden för AI-systemens prestationer och eventuella skador de kan orsaka. Den inrättar också en europeisk AI-styrelse för övervakning och samarbete mellan medlemsländerna.

Trots att AI-förordningen har välkomnats som ett betydelsefullt initiativ för att reglera AI, har den också mött viss kritik från olika håll. Nedan följer några av de vanligaste kritikpunkterna:

1. Begränsar innovation: AI-förordningen kan anses hämma innovation och teknisk utveckling genom att införa för strikta regler och hinder för företag och startups. Det kan alltså anses finnas risk för att överdrivna regler kan begränsa möjligheten att experimentera och utforska nya idéer.
2. Brist på flexibilitet: Vissa opponenter anser att förordningen inte är tillräckligt flexibel för att hantera snabbt föränderlig teknik. De menar att AI-utvecklingen går i en sådan takt att regler som fastställs idag kan vara föråldrade och oförmögna att hantera framtidens AI-utmaningar.
3. Byråkrati och komplexitet: Förordningen har kritiserats för att vara för byråkratisk och komplex, vilket kan göra det svårt för mindre företag och organisationer att följa reglerna. Detta kan särskilt vara en utmaning för startups och mindre aktörer som kanske inte har resurserna att uppfylla de krav som ställs.
4. Svårt att genomföra och handhava: Kritiker ifrågasätter om det kommer att vara möjligt att genomföra och handha AI-förordningen effektivt. Det finns farhågor om brist på enhetlighet och samordning mellan medlemsländerna, vilket kan leda till ojämlik tillämpning och tolkning av reglerna.
5. Begränsad global räckvidd: Eftersom AI-förordningen är specifik för Europeiska unionen finns det farhågor om att den kan skapa ett hinder för globalt samarbete och standardisering inom AI. Kritiker menar att det är viktigt att sträva efter en bredare internationell överenskommelse och harmonisering av AI-regler för att undvika fragmentering och hinder för global innovation.

Det är viktigt att notera att dessa kritikpunkter inte nödvändigtvis förkastar behovet av reglering, utan snarare betonar vikten av att utforma en balanserad och flexibel reglering som främjar innovation samtidigt som den skyddar medborgarnas rättigheter och värderingar.

AI-förordningen är ett betydelsefullt steg framåt när det gäller att reglera användningen av artificiell intelligens. Genom att fastställa riktlinjer och skyddsåtgärder för AI-system syftar förordningen till att främja innovation samtidigt som den skyddar människors rättigheter och värden. Det är en del av en bredare global diskussion om hur vi kan maximera AI:s fördelar samtidigt som vi minimerar riskerna och bevarar våra grundläggande värderingar. Med AI-förordningen har Europeiska unionen tagit ett viktigt steg mot att skapa en balanserad och etisk användning av AI i vår framtid.

Förresten, denna artikel har skrivits av chattroboten ChatGPT – ett exempel på generativ AI som tillhandahålls av företaget OpenAI – och kvalitetssäkrats av mig.

Med vänliga hälsningar

Edward Strömstedt, jurist Freja Partner