Nyheter inom GDPR – Ny praxis gällande utgivningsbevis

I lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) finns en bestämmelse som innebär att om personuppgifter behandlas för journalistiska ändamål så gäller inte de flesta bestämmelserna i GDPR.  Nämnda bestämmelse – 1 kap. 7 § – föreskriver att GDPR och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Vad som utgör journalistiska ändamål definieras inte i dataskyddlagen eller i GDPR, men EU-domstolen har uttalat att begreppet ska tolkas i vid mening och har definierat begreppet till att verksamheter som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten ska anses ske för journalistiska ändamål oberoende av genom vilket medium detta sker (Mål C-73/07). Begreppet omfattar således inte enbart yrkesmässiga journalister, utan alla personer som bedriver verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten.

Innehavare, ex. företag, av ett s.k. frivilligt utgivningsbevis (hädanefter under benämningen ”utgivningsbevis”) har hittills varit undantagen GDPR enligt YGL – det har funnits ett grundlagsskydd för företagets publicering av personuppgifter.

Under 2024 har det dock kommit ny praxis på området utgivningsbevis och GDPR som innebär att företag med utgivningsbevis måste följa reglerna i GDPR då EU-rätten i detta hänseende går före vår grundlag.

Integritetsskyddsmyndighetens (IMY) nya tillsyn

Ett utgivningsbevis är ett tillstånd som krävs för att publicera periodiska skrifter[1] eller elektroniska publikationer[2]. Utgivningsbeviset säkerställer bland annat att publiceringen sker under ansvar av en utgivare.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tagit emot många klagomål från enskilda som avser söktjänster med utgivningsbevis – tjänster som, gratis eller mot betalning, gör en stor mängd personuppgifter tillgängliga på internet med möjlighet till sökning på person. Vissa söktjänster tillhandahåller även uppgifter om fällande domar i brottmål och andra uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Företagen bakom söktjänsterna har oftast ett utgivningsbevis enligt YGL.

IMY har i ett nytt rättsligt ställningstagande (IMYRS 2024:1) bedömt att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivningsbevis med anledning av klagomål från enskilda.

Hittills har IMY bedömt att regleringen i YGL (1 kap. 11 och 14 §§) har utgjort hinder för dem att ingripa mot söktjänster med utgivningsbevis som publicerar personuppgifter, men i och med det nya ställningstagandet kommer IMY börja inleda tillsyn och kommer nu börja granska söktjänster med utgivningsbevis.

IMY har på nytt övervägt frågan utifrån avgöranden från svenska domstolar och från EU-domstolen.

Ny praxis

Kammarrätten har prövat relationen mellan det svenska grundlagsskyddet enligt YGL och GDPR och gjort bedömningen att grundlagsskyddet för utgivningsbevis inte alltid har företräde framför GDPR.

Kammarrätten har bedömt att det generella undantag från GDPR som enligt dataskyddslagen gäller för innehavare av utgivningsbevis, inte alltid kan tillämpas så undantagslöst som anges i dataskyddslagen (Mål 6027–23). I målet begärde ett företag ut personuppgifter hos Åklagarmyndigheten. Företaget i fråga uppvisade ett utgivningsbevis och angav att personuppgifterna behövdes i en framtida journalistisk verksamhet. Åklagarmyndigheten avslog begäran eftersom de ansåg att det inte framkommit att det journalistiska ändamålet med behandlingen var det huvudsakliga ändamålet och att undantaget från GDPR för journalistisk verksamhet därför inte var aktuellt. En avvägning måste göras mellan integritetsskyddsintresset och de grundlagsskyddade rättigheter som gäller för innehavare av utgivningsbevis. Vid en sådan avvägning ansåg kammarrätten i aktuellt fall att de registrerades rättigheter vägde tyngre. Målet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). HFD:s dom förväntas vidare klargöra förhållandet mellan GDPR och det svenska grundlagsskyddet för yttrandefrihet och tryckfrihet. HFD kommer sannolikt behöva förtydliga gränserna för tillämpningen av GDPR i förhållande till journalistisk verksamhet och skyddet för personuppgifter.

Vidare har Attunda tingsrätt beslutat att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen i ett tvistemål gällande publicering av uppgifter om lagöverträdelser på internet av ett bolag med utgivningsbevis (T 3743-23). Frågorna till EU-domstolen avser om det skydd som YGL ger söktjänsterna vid publicering är förenligt med GDPR. Målet i EU-domstolen (Mål C-199/24) togs upp den 13 mars 2024 och pågår således i skrivandes stund. Målet kommer få betydande konsekvenser för hur tillsyn och reglering av utgivningsbevis hanteras på EU-nivå och kommer även påverka nationell lagstiftning och praxis i Sverige.

Avslutande ord

Genom den praxis som ovan redogjorts för klargörs gällande rättsläge kring utgivningsbevis och den ändring som skett på området. IMY är nu behörig att inleda tillsyn över företag med utgivningsbevis och även om GDPR innehåller undantag för journalistiska ändamål så är dessa undantag inte absoluta.

Vår rekommendation till dig med utgivningsbevis är således att du ser över utgivningsbeviset och kontaktar jurist för vidare rådgivning vad som gäller för just dig.

Artikel författad av 

Zandra Larsen, jurist Freja Partner

[1] Med periodisk skrift avses en tryckt tidskrift, med bestämd titel, som kommer ut regelbundet enligt en utgivningsplan – minst fyra nummer per år.

^[2] Med elektronisk publikation avses, enligt Nationalencyklopedin, elektronisk publicering som utgivning eller offentliggörande av material i elektronisk form.