Om att rikta personligt betalningsansvar

Min kund har försatts i konkurs och fakturan är obetald – kan jag rikta krav mot aktieägaren eller styrelsen i aktiebolaget?

Bakgrund
Något som kännetecknar ett aktiebolag är att aktieägarna inte har ett personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Detta är en stor anledning till att många väljer att driva just aktiebolag i stället för handelsbolag eller enskild näringsverksamhet. Den som har en fordran mot aktiebolaget, borgenären, är hänvisad till aktiebolagets tillgångar för att få betalning. Om aktiebolaget inte visar sig ha några tillgångar kan det många gånger leda till en sur kreditförlust.

Aktieägarnas frihet från bolagets förpliktelser vägs upp av bestämmelser som syftar till att skydda bolagets borgenärer. I aktiebolagslagens (”ABL”) kapitel 25 regleras att vissa företrädare för aktiebolaget kan drabbas av ett personligt betalningsansvar för uppkomna förpliktelser om de undviker att iaktta vissa bestämmelser när bolaget drabbats av kapitalbrist.

Bestämmelserna om styrelsens skyldigheter vid kapitalbrist kan vid en första anblick vara ganska svåra att förstå. I denna artikel kommer vi kortfattat sammanfatta förpliktelserna. Vi kommer därefter redogöra för vad man kan tänka på när man överväger att framställa ett krav på personligt betalningsansvar och vad man i övrigt kan tänka på för att skydda sig mot kreditförluster.

Sammanfattning av styrelsens skyldigheteter vid en kapitalbrist
I huvuddrag kan man sammanfatta styrelsens ansvar vid en kapitalbrist till tre förpliktelser.

• Förpliktelse 1: Upprätta en kontrollbalansräkning och låt revisorn granska denna
  Enligt 25 kap. 13 § ABL ska ett aktiebolags styrelse genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning när:
• Det finns skäl att anta att bolagets egna kapital, beräknat på visst sätt, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller
• När det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.

• Förpliktelse 2: Kalla till en första och ev. andra kontrollstämma
  Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapitel understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation, se 25 kap. 15 § ABL. Detta brukar benämnas den första kontrollstämman. Vid den första kontrollstämman ska kontrollbalansräkningen läggas fram tillsammans med ett yttrande från revisorn. Lagen har vissa regler om kallelser och beslutsunderlag till stämman.

Om kontrollbalansräkningen som förebringades vid den första kontrollstämman inte utvisade att det egna kapitalet vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet, och stämman inte beslutade om i likvidation, ska en ny bolagsstämma hållas inom åtta månader från den första kontrollstämman, den andra kontrollstämman.

Den andra kontrollstämman ska på nytt pröva frågan om bolaget ska gå i likvidation. Även till den andra kontrollstämman ska en ny kontrollbalansräkning upprättas och granskas av revisorn. Den nya kontrollbalansräkningen ska läggas fram tillsammans med ett yttrande från revisorn. Även här finns regler om kallelser och beslutsunderlag.

• Förpliktelse 3 – ansök hos tingsrätten om likvidation
  En allmän domstol ska, enligt 25 kap. 17 § ABL, beslut att aktiebolaget ska gå i likvidation om:
• Den andra kontrollstämman inte hålls inom föreskriven tid, det vill säga inom åtta månader från den första kontrollstämman.
• Den kontrollbalansräkning som lagts fram vid den andra kontrollbalansstämman inte granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet, och stämman inte beslutat att bolaget ska gå i likvidation.

Styrelsen ska ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation inom två veckor från den andra kontrollstämman eller, om denna inte har hållits, från den tidpunkt då den senast skulle ha hållits. En ansökan om likvidation kan även prövas efter ansökan av en enskild styrelseledamot, VD, revisor eller aktieägare.

Personligt betalningsansvar för aktiebolagets förpliktelser
Om styrelsen försummar sina skyldigheter enligt 25 kap. 13, 15 eller 17 § om att upprätta en kontrollbalansräkning, sammankalla en första kontrollstämma eller ansöka hos tingsrätten om likvidation svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består, se 25 kap. 18 § ABL. En styrelseledamot svarar dock inte om denne kan visa att hen inte varit försumlig.

Ansvaret ovan gäller dock inte enbart för styrelseledamöter. Även den som har vetskap om styrelsens underlåtenhet och handlar på bolagets vägnar svarar solidariskt med styrelsens ledamöter, exempelvis VD, firmatecknare, fullmäktig och andra företrädare.

Även en aktieägare som har vetskap om att bolaget är skyldig att gå i likvidation, men deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet, kan i vissa fall få ett personligt betalningsansvar tillsammans med styrelseledamöterna, se 25 kap. 19 § ABL.

Det personliga betalningsansvaret omfattar inte förpliktelser som uppkommer sedan en ansökan om likvidation har gjorts, bolagsstämman, Bolagsverket eller domstol beslutat om likvidation, eller en kontrollbalansräkning som utvisar att bolagets egna kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet granskats av revisor och lagts fram på bolagsstämman.

Tankar om man vill rikta krav på personligt betalningsansvar
Som utgångspunkt är det den som vill rikta ett personligt betalningsansvar som har bevisbördan för alla objektiva omständigheter som grundar ett sådant ansvar. Det innebär att den utomstående borgenären behöver bevisa vid vilken tidpunkt det funnits skäl för styrelsen att anta att det egna kapitalet understeg den kritiska gränsen. Enligt rättspraxis har denna bevisbörda ofta ansetts fullgjord om borgenären visar att det förelåg en faktisk kapitalbrist.

Viss fingervisning om när skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha uppkommit finns normalt att hämta i konkursförvaltarens förvaltarberättelse. Efter ett aktiebolags konkurs upprättar konkursförvaltaren bland annat en förvaltarberättelse där denne redogör för orsaken till obeståndet och, om det går att kartlägga, när skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha uppkommit. Förvaltarberättelsen går att begära ut från tingsrätten. Det bör dock understrykas att konkursförvaltarens uppgift ofta beskrivs vara just ett antagande och därför inte ensamt kan läggas till grund som bevis för när det förelåg kritisk kapitalbrist. Det kan dock ge viss fingervisning.

I ett relativt nytt hovrättsavgörande har hovrätten däremot placerat bevisbördan för att en kontrollbalansräkning upprättats och att en kontrollstämma ägt rum på styrelseledamöterna i bolaget, detta utifrån argumentationen att det är lättare att bevisa existensen av ett förhållande än icke-existensen av ett förhållande.[1] I målet fanns dock kontrollbalansräkningar och stämmoprotokoll från kontrollstämmor. Motparten menade att detta upprättats för skens skull, vilket är en invändning som inte sällan aktualiseras i dessa mål. Hovrätten placerade bevisbördan för handlingarnas äkthet på styrelseledamöterna.

Om man vill rikta ett personligt betalningsansvar behöver man slutligt agera inom vissa tidsramar. Enligt 25 kap. 20 § ABL upphör ett personligt betalningsansvar om inte talan väcks inom tre år från uppkomsten av förpliktelsen som ansvaret avser eller inom ett år från det att förpliktelsen skulle ha fullgjorts.[2]

Eftersom huvudregeln är att företrädare inte ansvarar för aktiebolagets förpliktelser finns normalt skäl att göra kontroller inför att man ingår avtal med ett aktiebolag, särskilt om man har kännedom om att aktiebolaget har ekonomiska svårigheter. Ett sådant sätt kan vara att ta en kreditupplysning på motparten. Vilka andra åtgärder som är lämpliga får avgöras i det enskilda fallet, men skulle exempelvis kunna bestå i en borgensförbindelse eller en förskottsbetalning.

Vi på Freja Partner hjälper gärna till om du har frågor om detta!

Författat av

Simon Konnéus, jurist Freja Partner

[1] Hovrätten för Nedre Norrlands dom av den 7 februari 2022 i mål T 439-20.

[2] Detta gäller dock inte regressansvaret med anledning av ett personligt betalningsansvar.