Ny proposition gällande angrepp på företagshemligheter

Regeringen har nyligen lagt fram proposition 2024/25:208 Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter. Att frågan nått hela vägen till lagstiftningsbordet visar tydligt hur centrala och skyddsvärda företagshemligheter är för näringslivet. Men vad räknas egentligen som en företagshemlighet och hur kan lagen utgöra ett skydd för just ditt företag?

Vad är egentligen en företagshemlighet – och vad säger lagen?

Det är inte ovanligt att begreppet ”företagshemlighet” används i vardagligt tal. Det kan handla om ett recept, en produktionsteknik, en affärsstrategi eller något annat värdefullt som det finns skäl att hålla inom ett företag. Vad många inte känner till är att det finns en rättslig definition av vad som är en företagshemlighet och dessutom en särskild lag som berör företagshemligheter; nämligen Lag (2018:558) om företagshemligheter. Den här artikeln syftar till att reda ut vad som rättsligt är en företagshemlighet samt vilket skydd lagen om företagshemligheter erbjuder.

En företagshemlighet är information om (i) affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse, (ii) som inte är allmänt känd eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget, (iii) som näringsidkaren vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla och (iv) vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren.

Initialt är det en stor mängd uppgifter som skulle kunna omfattas av definitionen och därmed vara en företagshemlighet. Termen ”affärs- eller driftförhållanden” fångar inte bara in rent kommersiella uppgifter, utan träffar även mer allmän information så som marknadsundersökningar, prissättningskalkyler, strategier och planerade reklam­kampanjer.

Kravet på att informationen inte ska vara allmänt känd eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget medför att kretsen av personer som har tillgång till informationen måste vara begränsad och sluten. Därtill kan även samman­ställningar av information då beståndsdelarna är lättillgängliga kunna anses som en företagshemlighet om själva sammanställningen av informationen uppfyller definitionen av en företagshemlighet.

En aspekt av definitionen som sorterar bort ganska mycket information är att innehavaren måste ha vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla den aktuella informationen. Detta innebär ett krav på att näringsidkaren måste ha vidtagit någon form av aktivitet i syfte att hemlighålla informationen. Sådan aktivitet kan exempelvis vara att näringsidkaren märker dokument innehållande informationen med ”konfidentiellt”, ingår sekretessförbindelser eller upplyser i anställningsavtal om att den anställda kommer hantera information inom ramen för sin anställning som omfattas av sekretess. Noterbart är att faktumet att närings­idkaren själv avstår ifrån att sprida informationen inte utgör tillräcklig aktivitet för att tillräckliga åtgärder för hemlighållande ska anses ha vidtagits.

Även att röjande av informationen ska vara ägnat att medföra skada i konkurrens­hänseende för innehavaren sorterar bort information från lagen tillämpningsområde, då mycket information inte har förmågan att påverka ett företags konkurrensförmåga negativt. Det kan exempelvis röra sig om information av mer administrativ karaktär som inte har ett sådant värde att röjande av den aktuella informationen medför en skada i konkurrenshänseende.  Förvisso är det tillräckligt att ett röjande av den aktuella informationen typiskt sett medför skada i konkurrenshänseende och det är med andra ord inte nödvändigt att faktiskt skada uppstår vid röjande.

Information som skulle kunna omfattas av definitionen av en företagshemlighet är exempelvis kundregister, affärsplaner, recept på materialblandningar, tillverknings­metoder eller strategier.

Skyddet för företagshemligheter

Lagen om företagshemligheter utgör ett skydd för företagshemligheter genom att ställa upp ett skadeståndsansvar för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet obehörigen angriper en företagshemlighet. Noterbart är att lagen bara gäller så kallade obehöriga angrepp på företagshemligheter, det vill säga situationer när någon utan innehavarens samtycke bereder sig tillgång till, tillägnar sig, anskaffar, utnyttjar eller röjer en företagshemlighet. Som obehörigt angrepp anses aldrig att någon angriper en företagshemlighet i syfte att offentliggöra eller avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i straffskalan, utgör något annat missförhållande eller då offentlig­görandet sker i syfte att skydda allmänintresset.

Sådana situationer som innebär att företagshemligheter obehörigen angrips är exempelvis då anställda kopierar eller exporterar filer i syfte att göra filerna till sina eller att en anställd utan arbetsgivarens samtycke tar med sig fysiska dokument från arbetsplatsen i syfte att göra dokumenten till sina.

En intressant aspekt av skyddet för företagshemligheter är att det erbjuder ett visst skydd även efter avslutad anställning. Arbetstagare som avslutat sin anställning är inte längre bunden av sin lojalitetsplikt mot den tidigare arbetsgivaren och är därmed inte längre skyldig att agera i arbetsgivarens bästa intresse och inte skada dennes verksamhet. Lagen om företagshemligheter erbjuder dock ett skydd som liknar en kvardröjande lojalitetsplikt, då lagen uppställer ett skadeståndsansvar även i de situationer då en arbetstagare som avslutat sin anställning angriper en företagshemlighet. Dock, för att skadeståndsansvar ska utgå för en anställd då denne efter avslutad anställning angripit en företagshemlighet krävs det att synnerliga skäl föreligger.

Situationer som medför att en tidigare anställd kan hållas skadeståndsansvarig efter avslutad anställning är exempelvis om en anställd innan avslutad anställning har förberett ett överförande av företagshemligheter till en konkurrerande verksamhet eller om en anställd i samband med avslutande av anställning uppmanas av en arbetsgivare att lämna tillbaka dokument innehållande företagshemligheter och medvetet avstår ifrån att göra så.

Det är uppenbart att lagstiftningen om företagshemligheter erbjuder ett viktigt verktyg, vilket näringsidkare kan nyttja för att tillvarata och skydda sin verksamhet. Dock behöver du som näringsidkare vara medveten om hur skyddet fungerar för att kunna nyttja det på bästa sätt. Har du frågor om företagshemligheter eller vill du säkerställa att viktig information inom ditt företag skyddas som just företagshemligheter? Kontakta oss på Freja Partner!

Artikel författad av

Elin Cedås, jurist Freja Partner