Tänk dig följande scenario. En företagare kommer på det absolut bästa namnet på sitt nystartade byggföretag och beställer snabbt i sin entusiasm en stor skylt att sätta upp ovanför dörren till sin nya lokal, visitkort i sitt nya företagsnamn och börjar skicka ut e-post till potentiella kunder. Plötsligt ställs frågan om företagaren har registrerat och skyddat företagsnamnet som varumärke. Ja absolut, är företagarens första tanke. Företagsnamnet är ju registrerat på Bolagsverket, så det är väl skyddat. Eller?

Skillnaden mellan ett registrerat företagsnamn och ett registrerat varumärke

Svaret på frågan är nej, man erhåller inte ett helt hundraprocentigt skydd genom att enbart registrera sitt företagsnamn. Här ska även betonas skillnaden i att registrera ett företagsnamn hos Bolagsverket och att registrera ett varumärke hos Patent- och Registreringsverket, PRV.

Har du en enskild firma, ett kommanditbolag eller ett handelsbolag är skyddet för företagsnamnet hos Bolagsverket begränsat till det län företagsnamnet registrerat i. Har du däremot ett aktiebolag eller en ekonomisk förening har du ett rikstäckande skydd i hela landet. Det är dock inte ett absolut skydd från att tredje part – som har ett liknande eller identiskt varumärke som företagsnamnet i fråga – kan få använda det om denne kan visa att deras användning inte gör skada på ditt företagsnamn. En registrering av ett företagsnamn skyddar inte heller alla typer av varumärken, exempelvis figurvarumärken (logotyper), utan endast namnet som sådant.

För att erhålla ett nationellt varumärkesskydd i Sverige skickar du in en ansökan hos PRV. När du har skickat in din varumärkesansökan påbörjas den så kallade granskningsperioden där myndigheten gör en kontroll och bedömer om det finns formella fel (exempelvis om varumärket saknar särskiljningsförmåga eller om varumärket är vilseledande) samt om det finns äldre rättigheter som utgör hinder för en registrering.

Låt oss återgå till det i ingressen återgivna exempelscenariot. Företagaren förstår nu att varumärket inte alls är skyddat och bestämmer sig för att ansöka om varumärkesskydd hos PRV. Företagaren skickar in sin ansökan, ett ordvarumärke, men efter en tid mottages ett föreläggande från myndigheten. Det visar sig att det redan finns ett identiskt varumärke likt det företagaren vill ha skydd för. Hur ska företagaren nu gå till väga?

Antingen kan företagaren, i bästa fall, be att få skriva ett licensavtal (ett avtal om nyttjanderätt av varumärket) med företaget som innehar den äldre rättigheten och på så vis få tillåtelse att använda varumärket enbart inom ett visst område, exempelvis enbart för Byggkonsulttjänster i klass 37, men inte för byggnadsmaterial av betong i klass 19. Eller, i sämsta fall, kommer företagaren till slut att få ett avslag från myndigheten om motparten ifråga inte går med på förslaget om licensavtal och behöver således börja om med sitt varumärke. Företagaren måste då eventuellt beställa nya skyltar, loggor och nya visitkort och kommer därmed göra en förlust, inte bara kostnadsmässigt utan även tidsmässigt.

Som företagare bör du därför tänka på ovan scenario och innan du skickar en varumärkesansökan, glöm inte att göra en omfattande sökning på PRV:s databas över om det redan finns ett äldre identiskt varumärke.

Skillnaden mellan ett inarbetat varumärke och ett registrerat varumärke

I Sverige ges ett visst skydd för oregistrerade varumärken men det är inte alls lika starkt som för registrerade varumärken och det är svårt att upprätthålla och försvara ett sådant skydd. Svårigheten beror på att du måste visa att varumärket är inarbetat. Inarbetat innebär att det är känt för en betydande del av omsättningskretsen. Omsättningskretsen består av kunder, slutkunder och andra i distributionsledet som har befattat sig med varan eller tjänsten. Vidare kan ensamrätten enbart erhållas i det geografiska område som man kan visa att den betydande kännedomen finns. Den som påstår sig ha ett inarbetat varumärke måste bevisa att så är fallet. Kravet som ställs är väldigt högt. Även expansionsmöjligheterna begränsas.

Vi tar ytterligare ett scenario för att förklara begränsningen. En företagare inom kläddesign väljer, i ett initialt läge, att fokusera sin verksamhet på Göteborgs-området. Efter ett tag vill företagaren, när det går bättre för företaget, expandera sin verksamhet till Stockholm. Där upptäcker företagaren att en konkurrent använder sig av ett identiskt eller i vart fall liknande varumärke. Hur ska företagaren då gå till väga?

Företagaren har försatt sig i en situation där företagaren kanske inte kan använda sig utav sitt varumärke i Stockholm eftersom företagaren då riskerar att göra intrång i konkurrentens rättigheter och företagaren måste helt enkelt starta om från början med sitt företag och sitt varumärke.

Skyddet som erhålls för ett registrerat varumärke

Ett registrerat varumärke ger således en ensamrätt och en exklusivitet som hindrar tredje man från att använda liknande eller identiska tecken för de varor och tjänster du registrerat. När du ansöker om ett varumärke måste du specificera exakt vilka varor och tjänster du vill skydda. Alla varor och tjänster är indelade i ett klassificeringssystem mellan klass 1-45. De första 34 utgör varor och de sista 11 utgör tjänster.

Efter det att PRV har bedömt varumärket under granskningsperioden går ansökan vidare till registrering och publicering. Registreringen är dock inte helt definitiv förrän efter att den så kallade invändningsperioden löper ut. En period på tre månader då tredje part kan komma in med invändningar mot varumärket om de anser att varumärket gör intrång i deras rättigheter. Om ingen invändning inkommer till PRV registreras varumärket och ett skydd samt en ensamrätt erhålls till varumärket i 10 år.

Här ska dock betonas vikten av att ta hand om sitt registrerade varumärke. Du måste fortsätta ha kontroll över din egen användning av varumärket, det så kallade användningstvånget, vilket innebär att du måste använda dig utav varumärket i de varor och tjänster man registrerat inom fem år för att behålla skyddet. Men det allra viktigaste är kanske att du måste fortsätta ha kontroll över tredje parts användning av ditt registrerade varumärke.

Vi ska här avsluta med ett sista scenario. En företagare inom livsmedelsbranschen erhåller sitt registreringsbevis från PRV och tänker därmed att allt nu är i sin ordning. En tid går och företagaren upptäcker att det står en produkt i matvaruaffären med en logotyp som är så otroligt lik företagets varumärke att det knappt går att skilja dem åt. Hur är det ens möjligt? Det måste ha blivit fel någonstans, tänker företagaren.

Detta är tyvärr en situation som kan inträffa om du inte ser till att bevaka nya ansökningar som kommer in till PRV, så att du i tid kan göra egna invändningar mot att sådana varumärken som potentiellt gör intrång i ditt registrerade varumärke registreras. I de fall du finner att tredje part gör intrång i din ensamrätt och använder sig av varumärket utan tillåtelse kan du behöva skicka ett varningsbrev till motparten. I varningsbrevet informeras motparten om att det finns risk för att de gör intrång i ens rättigheter och att de ska upphöra med den felaktiga användningen.

Självklart ska man heller inte glömma av att förnya sin varumärkesregistrering efter 10 år. Man kan faktiskt förnya hur många gånger som helst, vilket innebär att ett varumärke kan skyddas så länge man vill.

Artikel författad av 

Zandra Larsen, jurist Freja Partner

Offentlig upphandling – Nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen om att ny upphandling inte behöver genomföras då ny leverantör övertagit rättigheter och skyldigheter enligt ett ramavtal med anledning av ursprunglig leverantörs konkurs.

Högsta förvaltningsdomstolen kom nyligen med ett avgörande i frågan om en ny leverantör som övertagit den ursprungliga leverantörens rättigheter och skyldigheter enligt ett ramavtal, till följd av konkurs, ska anses ha trätt i dennes ställe i den mening som avses i 17 kap. 13 § första stycket 1 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Bakgrunden i målet

En myndighet har upphandlat fyra ramavtal avseende inköp av it-utrustning genom ett selektivt förfarande. Efter att den ursprungliga leverantören försatts i konkurs överlät konkursförvaltaren ramavtalen till en ny leverantör, som inom anbudsförfarandet hade kvalificerat sig. Den upphandlande myndigheten godkände överlåtelsen.

En anbudssökande ansökte hos förvaltningsrätten om att ramavtalen mellan myndigheten och den nya leverantören skulle ogiltigförklaras. Förvaltningsrätten avslog ansökan. Sedan anbudssökanden överklagat avgörandet biföll Kammarrätten överklagandet och beslutade att ramavtalen var ogiltiga. Kammarrätten gjorde bedömningen att den nya leverantören inte kunde anses ha trätt i den ursprungliga leverantörens ställe eftersom någon överlåtelse av verksamhet i stort sett inte skett.

Ny leverantör ska anses ha trätt i ursprunglig leverantörs ställe

Högsta förvaltningsdomstolen begärde förhandsavgörande från EU-domstolen avseende tolkningen av bestämmelserna i upphandlingsdirektivet[1] gällande när en ny leverantör kan träda i den ursprungliga leverantörens ställe utan en ny upphandling.

Efter att EU-domstolen meddelat dom[2] där frågan besvarades konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det står klart att en ny leverantör som övertagit den ursprungliga leverantörens rättigheter och skyldigheter enligt ett ramavtal, till följd av konkurs, ska anses ha trätt i dennes ställe enligt 17 kap. 13 § första stycket 1 lagen om offentlig upphandling. Högsta förvaltningsdomstolen bedömde även att övriga förutsättningar enligt 17 kap. 13 § LOU var uppfyllda. Ett byte av leverantör skulle därmed få ske utan att ett nytt upphandlingsförfarande behöver genomföras. Det saknades därför grund för att förklara ramavtalen mellan myndigheten och den nya leverantören ogiltiga.

Här kan du läsa domen i sin helhet. 5807-19.pdf (domstol.se)

Referat skrivet av,

Michaela Samsagård, jurist Freja Partner

[1] Direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling.

[2] Se mål C-461/20 (EU:C:2022:72).