” Det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga, men som har drabbats av ekonomiska svårigheter, kan få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen blivit så djup att en konkurs är oundviklig. För att få till stånd ett mer effektivt och ändamålsenligt rekonstruktionsförfarande föreslår regeringen en ny lag om företagsrekonstruktion.”

Så sammanfattar Regeringskansliet skälen till det nya lagförslaget och vi på Freja Partner kan inte annat än instämma. Lagförslaget ligger i linje med den andemening och det förebyggande arbete som vi på Freja Partner tillämpar i våra partnerskap, som ett led i att skapa hållbara och långsiktigt hälsosamma företag.

Bakgrund

Sommaren 2019 antog EU ett direktiv avseende företagsrekonstruktion och skuldsanering för företagare, samt åtgärder för effektivare insolvensförfaranden. I september 2019 utsåg den svenska regeringen en särskild utredare som fick uppdraget att se över hur direktivet kan införlivas i svensk lagstiftning.

Utgångspunkten var att effektivisera för företag att tidigt kunna uppmärksamma och lösa ekonomiska problem som ett led i att förhindra konkurs. Det i sig anses motverka arbetslöshet och andra värdeförluster i samhället.

– Med den nya lagen förväntas färre företag behöva avvecklas till följd av ekonomiska problem, vilket kan ge positiva effekter för både gäldenärer och borgenärer samt samhällsekonomiska vinster, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Utredningen slutfördes i mars och resulterade i ett betänkande ”Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion”. Utredningen har varit på remiss och resulterat i en proposition som nu lämnas över till riksdagen.

Propositionen hittar ni här:

https://www.regeringen.se/496979/contentassets/07ac83830e8a4cae9ab9edda0c933893/en-ny-lag-om-foretagsrekonstruktion-prop.-202122215.pdf

Kort och allmänt om företagsrekonstruktion

Företag kan av olika skäl få ekonomiska problem. Dessa problem kan i vissa fall lösas genom en rekonstruktion där företaget undviker en tråkig konkurs. En företagsrekonstruktion innebär att företaget rekonstrueras (vilket är synonymt med att återställa, återskapa, ombilda, återuppbygga eller reorganisera). Det måste kunna antas att företaget, direkt eller inom kort, inte kan betala sina förfallna skulder. Det måste finnas förutsättningar för rekonstruktionen att kunna leda till att företaget ordnar upp de ekonomiska problemen och att verksamheten blir lönsam igen.

Beslutet om inledande av företagsrekonstruktion fattas av tingsrätten enligt de kriterier som framgår av lagen om företagsrekonstruktion. Vid rekonstruktion får företaget inte betala några gamla skulder så länge rekonstruktionen pågår. Den ger företaget tid och utrymme att utreda hur problemen ska lösas och hur ett negativt resultat ska vändas till ett positivt.

En rekonstruktion består i stort av två delar. Ena delen består av att organisationen och verksamheten ses över och den andra ett omtag av det finansiella som tar sikte på räkenskaperna och skulderna.

Till skillnad från en konkurs där en konkursförvaltare har ansvaret fortsätter företagets ledning att styra företaget i en rekonstruktion med stöd av en rekonstruktör som ger råd och övervakar processen så att reglerna för rekonstruktionen hålls.

Vad innebär det nya lagförslaget?

Som ett led i att förenkla och effektivisera företagsrekonstruktioner till att bli mer hållbara har ett lagförslag lagts fram. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och innebär i korthet följande:

• att en rekonstruktionsplan som innehåller alla nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem ska kunna fastställas med bindande verkan,
• en skärpning av det så kallade livskraftstestet som används för att bedöma chanserna till fortsatt verksamhet,
• att offentlig skulduppgörelse ska kunna användas som ett snabbare, enklare och billigare alternativ till rekonstruktionsplan,
• att en nationell rådgivningstjänst för företag i kris inrättas,
• att den som är i rekonstruktion får rätt att säga upp varaktiga avtal i förtid, till exempel ett kostsamt hyresavtal,
• att kraven på rekonstruktörer skärps och att rekonstruktörer ska ställas under tillsyn,
• att det skapas förutsättningar att koncentrera handläggningen av rekonstruktionsärenden till färre tingsrätter än i dag.

Det nya rekonstruktionsförfarandet kommer i många fall att innefatta prövning av frågor som är mer komplicerade än i dagens företagsrekonstruktioner. Förslaget ämnar dock öka förutsättningarna för lyckade företagsrekonstruktioner och minska risken för brottsligt utnyttjande av rekonstruktionsregelverket och lönegarantin.

Freja Partner välkomnar lagförslaget och underlättandet av att rekonstruera företag för att komma på rätt bana igen. Freja Partner vill i sammanhanget påminna om att många ekonomiska problem kan undvikas genom att dels ha juridiken på plats, dels besitta en grundläggande kunskap om juridik och hur du säkrar din betalning. Detta är givetvis något vi gärna bistår våra kunder med.

Emelie Thyrfalk, jurist på Freja Partner AB

Freja Partner har med framgång i förvaltningsrätten i Malmö företrätt klient i ärende avseende skolplikt enligt skollagen för bolagsföreträdarens barn när arbete för företrädaren varit påkallat i annat land för bolagets räkning.

Bakgrund

Bolaget/klienten avsåg att förlägga delar av sin verksamhet och arbete utomlands i Thailand. Företrädaren med familj planerade därför att vara borta för en begränsad tid om upp till tre månader med avresa i samband med julledigheten 2021. Syftet med resan var att få i gång verksamheten utomlands. Företrädarens barn hade beviljats plats på Sanuk – en svensk skolan i Thailand som är en välkänd och omtyckt skola för många svenskar som är i liknande situation.

För ändamålet har vårdnadshavarna ansökt om att deras barn ska fullgöra sin skolplikt på annat sätt enligt 24 kap 23 § Skollagen. Utbildningsnämnden i Höganäs kommun avslog dock ansökan med hänvisning till att den svenska skolan i Thailand inte var godkänd av Skolverket.

Vårdnadshavarna överklagade beslutet med hjälp av Freja Partner.

Tvisten i sak

För medgivande om fullgörande av skolplikt krävs enligt 24 kap 23 § skollagen följande:

Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag. Medgivande ska lämnas om

1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,
2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och
3. det finns synnerliga skäl.

Eftersom nämnden endast i sitt beslut tagit ställning till frågan om den aktuella verksamheten framstår som ett fullgott alternativ enligt 24 kap. 23 § 1 skollagen har förvaltningsrättens prövning inskränkts därmed till att enbart omfatta denna fråga (punkten a).

Vårdnadshavarna har ansett att nämndens beslut varit såväl godtyckligt som felaktigt på denna grund. Bedömningen för vad som ska anses utgöra ett fullgott alternativ måste grundas på en helhetsbedömning. Ingenstans i skollagen står det att Skolverkets godkännande ska utgöra ett ensamt kriterium. Utbildningsnämnden har inte gjort någon individuell bedömning. Nämnden har inte på något sätt motiverat på vilket sätt den aktuella skolan brister utöver hänvisningen till att den inte godkänts av Skolverket. Utbildningsnämnden har inte någonstans i sin bedömning motiverat sitt beslut utifrån vad som är bäst för barnen eller berört de skäl som familjen anfört.

Ansökan rör en mycket begränsad tid vilket innebär att frånvaron inte kommer att inverka menligt på deras skolgång, tvärtom.

Trots ett välmotiverat yttrande och begäran om omprövning har nämnden vidhållit sin inställning även i förvaltningsrätten efter överklagandet.

Domslut och domskäl

Domstolen slår dock fast i likhet med vad vårdnadshavarna anfört att det varken i lagtexten eller förarbetena uppställs något krav på att en verksamhet ska vara godkänd av Skolverket för att vara ett fullgott alternativ enligt 24 kap. 23 § skollagen. Den omständigheten att den aktuella skolan inte har ett sådant godkännande innebär därmed enligt förvaltningsrättens mening inte i sig att den inte är ett fullgott alternativ.

Av det underlag gällande den aktuella skolan som finns i målet framgår bl.a. att skolan utgår från den svenska läroplanen, följer svensk timplan samt enbart anställer legitimerade svenska lärare. Detta har inte ifrågasatts av utbildningsnämnden. Enligt förvaltningsrättens mening får utredningen anses ge stöd för att verksamheten utgör ett sådant fullgott alternativ som avses i 24 kap. 23 § skollagen.

Det överklagade beslutet upphävdes och återförvisades såldes till utbildningsnämnden för ytterligare prövning avseende övriga kriterier i 24 kap 23 §. Nämnden prövade saken på nytt och beviljade ansökan i sin helhet.

Läs domen i sin genom att klicka på länken nedan:

Domslut_Malmö_FR_målnr_14720-21

Ansvarig jurist
Emelie Thyrfalk, Freja Partner