Om rätten att vidta stridsåtgärder och skillnader mellan kollektivavtalsanslutna och icke kollektivavtalsanslutna arbetsgivare.

Bakgrund

Majoriteten av befolkningen har säkerligen sett nyhetsrapporteringen kring Tesla-strejken men även den senaste stridsåtgärden i form av blockad som vidtagits mellan Vårdförbundet och arbetsgivarparterna SKR och Sobona.

Det som skiljer Tesla-strejken från blockaden mellan Vårdförbundet och arbetsgivarparterna SKR och Sobona är att den förstnämnda inte har något kollektivavtal, medan den andra är mellan kollektivavtalsanslutna parter.

Syftet med den här artikeln är att övergripande redogöra för rätten att vidta stridsåtgärder som sådan för såväl kollektivavtalsanslutna arbetsgivare som icke-organiserade arbetsgivare. Artikeln kommer inte beröra de ovan nämnda exemplen mer i detalj utan endast belysa skillnader i allmänna ordalag. För den enskilda arbetsgivaren kan omständigheterna i det enskilda fallet påverka vad det är som gäller. Artikeln kommer inte heller belysa vilka steg som måste tas för att vidta en stridsåtgärd.

Den svenska strejkrätten

Rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden är grundlagsstadgad och kan endast åsidosättas genom lag eller avtal. Begreppet stridsåtgärder är inte i sig definierat, men kan kort och gott förenklas till ett slags påtryckning som en facklig organisation vidtar för att driva igenom sitt krav gentemot motparten. En typisk stridsåtgärd är just strejken.

Rätten att vidta stridsåtgärder omfattning begränsas i lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Varken en arbetsgivare eller en arbetstagare som är bunden av kollektivavtal får inte vidta eller delta i något slags stridsåtgärd. Huvudregeln ifråga har givetvis ett antal undantag som inte kommer beröras mer i detalj. Det råder således som utgångspunkt fredsplikt under tiden som ett kollektivavtal gäller.

Arbetsgivare med kollektivavtal

För arbetsgivaren som har kollektivavtal på plats råder det alltså som huvudregel fredsplikt under tiden som kollektivavtalet gäller. Därmed kan således inte stridsåtgärder såsom strejk vidtas under kollektivavtalets giltighetstid.[1] För att sätta det i kontext till strejken mellan Vårdförbundet, SKR och Sobona har parternas kollektivavtal löpt ut och den nya förhandlingen har strandats. Vårdförbundets blockad är således, såväl i enlighet med lag som det enskilda kollektivavtalet, en tillåten stridsåtgärd som utgångspunkt.

Arbetsgivare utan kollektivavtal

En viktig parameter för en arbetsgivare att ha med sig förutom rätten till stridsåtgärder i grundlagen är att en arbetsgivare inte alltid har information om vem eller vilka av dennes anställda som för egen del är medlem i ett fackförbund. För det fall en enskild anställd är medlem i ett fackförbund kan denne arbetstagare för egen del gå ut i strejk för det fall det beslutats om i den anställdes fackförbund.

Tesla-strejken har uppstått på grund av att fackförbundet IF Metall försökt förmå Tesla att teckna ett kollektivavtal utan framgång. Eftersom Tesla inte är anslutet till ett kollektivavtal råder ingen fredsplikt på arbetsplatsen.

För att göra saken ytterligare lite mer komplicerad behöver arbetsgivaren inte ha några medlemmar i ett fackförbund som anställda över huvud taget för att vidta stridsåtgärder gentemot en arbetsgivare.[2]

Det en arbetsgivare ska ha med sig är att en enskild anställd inte kan vidta stridsåtgärder såsom strejk utan att vara del av en organisation. Om en enskild anställd som inte är medlem i ett fackförbund går ut i strejk är det således att anses som olovlig frånvaro.

Sammanfattningsvis

En arbetsgivare som är kollektivavtalsansluten har som huvudregel fredsplikt på sin arbetsplats under tiden kollektivavtalet gäller.

En arbetsgivare som inte är kollektivavtalsansluten har ingen fredsplikt på sin arbetsplats. Det innebär att fackförbunden kan vidta olika stridsåtgärder mot en enskild arbetsgivare oavsett om det finns medlemmar på arbetsplatsen eller inte. Om en enskild anställd går ut i en strejk utan att ha något slags stöd från en facklig organisation är det dock aldrig tal om en lovlig stridsåtgärd i enlighet med grundlagsskyddet.

Har du som arbetsgivare frågor om kollektivavtal eller pågående stridsåtgärder på ditt företag? Du är välkommen att höra av dig till någon av våra jurister så svarar vi på dina frågor och funderingar!

Artikel författad av

Sofia Tegel, jurist Freja Partner

[1] Notera undantag i 41 § 2 st och att det kan finnas särskilda regleringar om fredsplikt i det enskilda kollektivavtalet

[2] Notera undantag i 41 b §