En fastighetsöverlåtelse regleras av Jordabalken. Fastighetsköp är så kallade formalavtal, vilket innebär att fastighetsköpavtalet måste innehålla vissa uppgifter (formkrav) för att vara giltiga. Med detta menas att, om fastighetsköpavtal inte innehåller vissa uppgifter, ingen av parterna är bundna till avtalet. Observera även att löften om framtida försäljning av en fastighet är icke bindande. Fastighetsköpavtalet måste innehålla följande uppgifter för att vara giltigt:

Ett företag som vill nå marknaden med sina varor och tjänster har en rad olika tillvägagångssätt att välja bland. Det kanske lättaste sättet att nå en ny marknad på är att använda sig av distributörer, då är det viktigt att ingå ett distributionsavtal.

Den för gemene man kanske mest kända distributionsformen är återförsäljarförhållandet. Till skillnad mot handelsagenter och kommissionärer så agerar återförsäljaren i eget namn och för egen räkning. Återförsäljaren köper alltså in varor eller tjänster av sin leverantör och säljer sedan dessa gentemot slutkund.

I valet av distributionsform finns det flera olika saker som behöver beaktas. En viktig fråga att fundera kring är vilket sätt som är det mest effektiva för att produkten eller tjänsten ska få en så stor spridning som möjligt på marknaden, samt hur benägna ni som leverantörer är att släppa kontroll över distributionen. En intresseavvägning behöver göras, i vilken distributörens intressen vägs mot leverantörens. Framför allt bör avvägningen handla om vilka risker de olika parterna är villiga att ta och hur det matchas i olika distributörsformer.

När ett företag beslutat sig för att det kan vara ett bra affärsmässigt drag att delta i en offentlig upphandling så är det dags att börja ta fram ett anbud. Det är viktigt att se till att anbudet lever upp till alla krav och villkor som upphandlande myndighet ställt upp.

Alla frågor som ställts i upphandlingsdokumentet måste noggrant besvaras, det krävs för att ni som företag ska visa att ni uppfyller de uppställda kraven (”ska-kraven”). Det är också viktigt att visa att ni uppfyller tilldelningskriterierna (”bör-kraven”). På så sätt maximerar ni era chanser till ett bra resultat i utvärderingen.

Upphandlande myndighet får inte pröva anbud som kommit in för sent. Det är ni som lämnar anbud som har som ansvar att se till att anbudet kommit in i tid. All kommunikation avseende upphandlingen ska ske elektroniskt och därför ska även anbudet lämnas in elektroniskt (förutom i undantagsfall). Tänk på att om det är krav på att anbudet ska lämnas in elektroniskt, och ni väljer att lämna in på annat sätt får myndigheten inte beakta ert anbud.

Om du anser att en upphandling genomförts på ett felaktigt sätt kan du begära överprövning av upphandlingen. Det är ofta en tidspressad process som kräver juridisk kompetens och snabb hantering.

Våra erfarna jurister på Freja Partner har gedigen och lång erfarenhet av överprövning enligt LOU. Vi hjälper dig att agera korrekt och i rätt tid. Kontakta oss för juridisk rådgivning inom offentlig upphandling.

Om du som anbudsgivare är missnöjd med utfallet på upphandlingen och tycker dig ha bra argument så är det alltid ett alternativ att försöka få upphandlingen överprövad. En överprövning behöver inte avse hela upphandlingen, den kan avse endast en del eller ett särskilt ramavtalsområde.

Vid en överprövning finns det flertalet möjliga utfall.

För att en ansökan om avtals ogiltighet ska bifallas krävs det att en del förutsättningar är uppfyllda. Dels så ska det ha skett ett så kallat upphandlingsfel. Det innebär tex att ett krav i upphandlingen inte är i led med de upphandlingsrättsliga principerna eller att den utvärdering som gjorts av de inkomna anbuden är bristfällig. Dels så finns det en möjlighet till överprövning om leverantören som vill överpröva kan visa att denne lidit skada av, eller riskerar att lida skada av, felet som gjorts.

Om domstolen kommer fram till att något eller båda förutsättningar är aktuella så kan upphandlingen antingen rättas eller göras om.

Det kanske enklaste sättet att förstå grundtanken bakom upphandlingslagstiftningen på är att förstå de fem upphandlingsprinciper som genomsyrar lagstiftningen.

De fem upphandlingsprinciper är:

Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer i alla situationer ska behandlas likvärdigt. Alla leverantörer ska ges tillgång till samma information och det ska ske samtidigt. Sena anbud får inte accepteras eftersom alla tidsfrister ska vara lika för alla parter.

Likabehandlingsprincipen innebär också att olika situationer ska behandlas olika. Leverantörerna kan exempelvis på olika sätt bevisa hur de ska leverera i enlighet med anbudet.

Det kan ske undantag från huvudregeln om likabehandling men i sådana fall måste det föreligga sakliga skäl.

Principen innebär i korthet att alla typer av bevis och certifikat som utfärdats av en myndighet inom EU och EES ska godkännas i samtliga medlemsländer.

Offentlig upphandling har ett huvudsakligt syfte att säkerställa en öppen, rättvis och konkurrenspräglad process för att tilldela kontrakt för varor, tjänster eller byggentreprenader av offentliga myndigheter eller enheter. Det finns flera intressen som ska säkerställas med hjälp av offentlig upphandling:

Grundtanken med upphovsrätt är att en person (upphovsrättsinnehavare, upphovsrättsperson) som tagit fram ett verk ska vara den som bestämmer hur verket sprids och av vem. Skyddet uppstår i samband med att verket skapas och gäller under skaparens livstid och 70 år därefter. Den som använder verket i strid med upphovsrättspersonens vilja riskerar att göra sig skyldig till upphovsrättsintrång.

Det finns olika typer av verk som kan skyddas av upphovsrätt men de kanske mest vanliga är datorprogram, musik, texter, bilder, teatrar, och andra liknande verk. Upphovsrätten skyddar inte idéer utan endast konkreta saker. Den skyddar endast sådant som är framtaget av människor och inte sådant som till exempel tagits fram av djur eller robotar.