Varumärkesskydd

tier2

Vi hjälper er att skydda, registrera och bevaka ert varumärke. Säkrad ensamrätt, rätt särskiljningsförmåga och kontroll över hur varumärket används — så att era immateriella tillgångar höjer bolagets värde och förtroende.

tier2

Vi hjälper er att skydda, registrera och bevaka ert varumärke. Säkrad ensamrätt, rätt särskiljningsförmåga och kontroll över hur varumärket används — så att era immateriella tillgångar höjer bolagets värde och förtroende.

Fler ämnen inom inmaterialrätt

Behöver du hjälp?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vad är varumärkesskydd?

Att ansöka om varumärkesskydd kan vara ett klokt affärsmässigt drag. Genom att skydda varumärket kan du inte bara höja värdet på bolaget på ett effektivt sätt, det bidrar också till att igenkännandet och förtroendet för bolaget stärks. Eventuella samarbetspartners, intressenter och investerare uppskattar och värderar bolaget högre om dess immateriella tillgångar är skyddade.

Vad innebär varumärkesskyddet?

Ett varumärkesskydd innebär en ensamrätt till varumärket. Effekten av den ensamrätten är att det är du (som bolag eller som privatperson) som beslutar över nyttjandet och exponeringen av varumärket. Det skapar en stor kontroll inte bara över vem som nyttjar varumärket men också över på vilket sätt det exponeras. Ett varumärke skyddas vid en registrering i tio år från det att registreringen sker.

Effekten av att någon, som inte getts samtycke, använder ett varumärke som är skyddat är att den personen eller företaget riskerar att begå ett varumärkesintrång. Ett varumärkesintrång kan i fall där parterna inte kommer överens resultera i ett förbud mot användning av varumärket. I de riktigt allvarliga fallen kan det även få böter eller fängelse som konsekvens.

Vad krävs för att få igenom en varumärkesansökan?

För att du ska kunna registrera ditt varumärke är det främsta kravet att varumärket ska ha särskiljningsförmåga. Det innebär att varumärket ska vara unikt. Varumärket får inte heller enbart bestå av ord som beskriver produkten eller tjänsten i fråga, som tex ”svalkande” för läsk.

Om du vill undersöka om ditt varumärke är unikt så är det enklaste sättet att söka på det i PRV:s varumärkesdatabas. Där listas alla registrerade varumärken.

Det finns också situationer där ett varumärke inte nödvändigtvis har särskiljningsförmåga, men att det är så pass välkänt och inarbetat att det ändå kan registreras. Ett varumärke är inarbetat när det är känt och igenkännbart hos en majoritet av varan eller tjänstens målgrupp.

Vad kan utgöra ett varumärke?

Allt som kan återges grafiskt kan utgöra ett varumärke. Det kan alltså vara ord, former, bokstäver, siffror men också utformningen av en förpackning. Eftersom olika saker kan utgöra varumärket så är det alltid bra att konsultera med någon som är kunnig för att eventuellt identifiera ett eller flera varumärken.

Skillnaden på domän och varumärke

Viktigt att tänka på när du ansöker om varumärke (men även innan) är att säkra ditt domännamn. Att du har ett varumärkesskydd innebär nämligen inte per automatik att du också får rätt till domännamnet. Domännamnet är namnet på din webbplats, tex www.frejapartner.se. Det finns alltså inget hinder mot att någon har ditt varumärke som domännamn om det inte används av någon som bedriver verksamhet som konkurrerar med din.

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni hjälp med varumärkesskydd?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om varumärkesskydd?

Ett varumärkesskydd innebär en ensamrätt till varumärket. Det betyder att det är du, som bolag eller privatperson, som beslutar över hur varumärket nyttjas och exponeras. Skyddet ger kontroll både över vem som får använda varumärket och på vilket sätt det visas utåt. Ett registrerat varumärke skyddas i tio år från registreringstillfället och kan därefter förnyas.

Att skydda varumärket är ofta ett klokt affärsmässigt drag. Det höjer bolagets värde, stärker igenkännandet och ökar förtroendet för verksamheten Samarbetspartners, intressenter och investerare värderar dessutom ett bolag högre om dess immateriella tillgångar är skyddade. Skyddet ger också en juridisk grund att agera mot den som använder varumärket utan tillåtelse.

Det främsta kravet är att varumärket har särskiljningsförmåga, det vill säga att det är unikt. Varumärket får inte enbart bestå av ord som beskriver produkten eller tjänsten, som till exempel "svalkande" för läsk. Vill du undersöka om ditt varumärke är unikt är det enklaste sättet att söka i PRV:s varumärkesdatabas, där alla registrerade varumärken listas.

Allt som kan återges grafiskt kan utgöra ett varumärke. Det kan vara ord, former, bokstäver och siffror, men också utformningen av en förpackning. Eftersom så många olika saker kan utgöra ett varumärke är det ofta klokt att konsultera någon kunnig för att identifiera ett eller flera möjliga varumärken.

Den som utan samtycke använder ett skyddat varumärke riskerar att begå ett varumärkesintrång. I fall där parterna inte kommer överens kan ett intrång resultera i ett förbud mot fortsatt användning av varumärket. I de riktigt allvarliga fallen kan konsekvensen även bli böter eller fängelse.

KUNDCASE

IFK Göteborg

Med Freja Partner som juridisk partner i ryggen kan IFK Göteborg fokusera fullt ut på verksamheten – med tryggheten i att de juridiska frågorna hanteras på ett professionellt och affärsmässigt sätt.

Sofia Hultberg, Operativ chef

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Återförsäljare, agenter, franchising.

tier2

Förhandling, förlikning, skiljedom och rättsprocess.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om varumärkesskydd?

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

IT-projektavtal

tier2

Vi hjälper er att upprätta, granska och förhandla IT-projektavtal. Tydliga roller, ansvar och hålltider, reglerade kostnader och klarhet om vem som äger resultatet — så att samarbetet fungerar och projektets immateriella rättigheter hamnar rätt.

tier2

Vi hjälper er att upprätta, granska och förhandla IT-projektavtal. Tydliga roller, ansvar och hålltider, reglerade kostnader och klarhet om vem som äger resultatet — så att samarbetet fungerar och projektets immateriella rättigheter hamnar rätt.

Vad är IT-projektavtal?

Det finns flera olika typer av IT-avtal som reglerar olika tekniska lösningar. Förr kännetecknades IT-avtal av att hårdvaran utgjorde den centrala delen. Med tiden har det emellertid ändrats till att mjukvaran och andra tjänster kopplade till den blivit centrala. Det som framför allt blivit stort på senare tid är att kunder inte längre efterfrågar isolerade tjänster, de efterfrågar lösningar. Helhetslösningar där såväl hårdvara som mjukvara och exempelvis service och andra tjänster ingår. Dessa typer av helhetslösningar levereras ofta inom ramen för ett projekt. Olika parter med olika kompetenser slår ihop sig för att ta fram bästa möjliga produkt. Ett projektavtal tas oftast fram mellan två parter som planerar att utföra en typ av projekt ihop. Det kan vara ett samarbete som planeras under en längre tid eller ett kortare projekt. Med hjälp av ett projektavtal blir det enklare att förebygga och lösa eventuella problem och samarbetssvårigheter som uppstår under projekttiden. Utöver det så är det också ett bra sätt att skapa och sätta upp gemensamma mål på, vilket i slutändan skapar bra förutsättningar för ett välfungerande samarbete.

Avtalets utformning

Det finns flera olika saker som är bra att tänka på vid skrivandet av ett projektavtal. En av dem är att tydligt definiera de olika parternas roll i projektet. Det bör tydliggöras vem som ska ansvara för vad och hur parterna ska redovisa sina uppgifter gentemot varandra. Det är en grundförutsättning för ett fungerande projekt och bidrar till en effektivitet. Risken för missnöje är stor om parterna inte är överens om vad som ska utföras och vem som ska utföra det. Därtill kan det vara lämpligt att reglera olika hålltider, som tex när delar av projektet eller hela projektet ska vara färdigställda. En annan viktig del är kostnadsaspekten. Parterna bör reglera hur intäkter ska fördelas. Om de ska fördelas lika eller om de ska fördelas utifrån prestation. Parterna bör därtill även reglera kostnader och vem som ska bära dem samt vem som ska ansvara för faktureringen. Den sista och kanske viktigaste punkten är att parterna när de skriver sitt avtal bör vara överens om hur de ska samsas om det som projektet mynnar ut i och vem som ska få rättigheterna till det. Om det saknas reglering är det en stor risk att parterna efter genomfört projekt inte kan använda resultaten på det sätt som är tänkt.

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni hjälp med IT-projektavtal?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om IT-projektavtal?

Ett IT-projektavtal är ett avtal mellan två eller flera parter som tillsammans ska genomföra ett IT-projekt, ofta en helhetslösning där hårdvara, mjukvara, service och andra tjänster ingår. Avtalet reglerar parternas roller, ansvar, tidsramar, kostnader och vem som får rättigheterna till projektets resultat, och skapar därmed tydliga förutsättningar för ett fungerande samarbete.

Ett projektavtal gör det enklare att förebygga och lösa problem och samarbetssvårigheter som kan uppstå under projektets gång. Det tydliggör gemensamma mål och vem som ansvarar för vad, vilket minskar risken för missförstånd och konflikter. Utan ett avtal är risken stor att parterna efter avslutat projekt inte kan använda resultatet på det sätt som var tänkt.

De viktigaste delarna är en tydlig definition av varje parts roll och ansvar, hur parterna ska redovisa sina uppgifter gentemot varandra, samt hålltider för när delar av eller hela projektet ska vara färdigställt. Avtalet bör också reglera kostnadsaspekten – hur intäkter och kostnader fördelas och vem som ansvarar för faktureringen – samt vem som får rättigheterna till projektets resultat.

Parterna bör på förhand komma överens om hur intäkter ska fördelas, antingen lika eller utifrån respektive parts prestation. På samma sätt bör avtalet reglera vilka kostnader som uppstår, vem som ska bära dem och vem som ansvarar för faktureringen. Tydliga ekonomiska villkor minskar risken för tvister senare under projektet.

Vem som äger eller får rättigheterna till projektets resultat avgörs av vad parterna avtalat. Detta är ofta den viktigaste punkten att reglera, eftersom IT-projekt vanligtvis mynnar ut i immateriella rättigheter. Saknas reglering finns en betydande risk att ingen part kan nyttja resultatet fullt ut – därför bör frågan om rättigheterna alltid klargöras innan projektet startar.

KUNDCASE

IFK Göteborg

Med Freja Partner som juridisk partner i ryggen kan IFK Göteborg fokusera fullt ut på verksamheten – med tryggheten i att de juridiska frågorna hanteras på ett professionellt och affärsmässigt sätt.

Sofia Hultberg, Operativ chef

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Rutiner, policys, utbildning, registrerades rättigheter.

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

LOU, anbud, överprövning, upphandlingsprinciper.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om IT-projektavtal?

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

Licensavtal för mjukvara

tier2

>Vi hjälper er att upprätta, granska och förhandla licensavtal för mjukvara. Tydligt definierat licensobjekt, rätt begränsningar och villkor som skyddar era rättigheter — så att båda parter vet vad som gäller och era immateriella tillgångar är säkrade.

tier2

Vi hjälper er att upprätta, granska och förhandla avtal om IT-underhåll, service och SLA. Trygga servicenivåer, tydliga åtaganden och rätt incitament — så att tekniken fungerar och ansvaret är klart om något går fel.

Vad är licensavtal för mjukvara?

>Vi hjälper er att upprätta, granska och förhandla licensavtal för mjukvara. Tydligt definierat licensobjekt, rätt begränsningar och villkor som skyddar era rättigheter — så att båda parter vet vad som gäller och era immateriella tillgångar är säkrade.

Licensavtalets utformning

Licensavtalet kan skrivas på flera olika sätt och kan vara med eller mindre omfattande. De två viktigaste frågorna att beakta är vad som utgör licensobjektet och vilka villkor som ska gälla för licensieringen. Det är inte sällan som objektet består av en rad tekniska beskrivningar som är svåra för gemene man att förstå sig på. Därför är det särskilt viktigt att det definieras på ett tydligt sätt, så att båda parter vet vad som förväntas av mjukvaran och vilken funktion den fyller. Licensavtalet ställer allt som oftast upp olika typer av begränsningar för användaren. Parterna är fria att avtala om olika typer av begräsningar beroende på vad det är för typ av mjukvara men några exempel är:

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni hjälp med licensavtal för mjukvara?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om licensavtal för mjukvara

Ett licensavtal för mjukvara är ett avtal som reglerar under vilka förutsättningar en licenstagare har rätt att nyttja någon annans mjukvara och de immateriella rättigheter den bygger på. Avtalet bestämmer hur tjänsten får användas och vad som kan förväntas av den. Oavsett om ett företag äger mjukvaran eller licensierar den är ett genomarbetat licensavtal avgörande för att undvika oklarheter mellan parterna.

De två viktigaste delarna är en tydlig definition av licensobjektet (vilken mjukvara som omfattas) och vilka villkor som ska gälla för licensieringen. Eftersom licensobjektet ofta beskrivs i tekniska termer är det viktigt att det definieras klart, så att båda parter vet vilken funktion mjukvaran ska fylla. Därutöver regleras vanligtvis begränsningar för användaren, såsom omfattning, tid och antal användare

En exklusiv licens innebär att endast licenstagaren får nyttja rättigheten, det vill säga att det föreligger en ensamrätt och att rättighetsinnehavaren inte kan upplåta samma licens till någon annan. En icke-exklusiv licens innebär att rättighetsinnehavaren kan ge nyttjanderätt till flera olika licenstagare samtidigt. Vilken form som är lämplig beror på affärsupplägget och mjukvarans karaktär.

Parterna är fria att avtala om olika begränsningar beroende på typ av mjukvara. Vanliga exempel är om licensen ska vara exklusiv eller icke-exklusiv, tidsbegränsningar (till exempel en månad eller ett år), begränsade användningsområden (om mjukvaran bara får användas för vissa ändamål) samt användarbegränsningar (hur många användare som får nyttja licensen och vilka behörigheter de ska ha).

Eftersom mjukvara till stor del består av immateriella rättigheter och licensobjektet ofta beskrivs i komplexa tekniska termer är risken stor för otydligheter som senare leder till tvist. En jurist säkerställer att licensobjektet definieras korrekt, att rätt begränsningar och villkor finns på plats och att avtalet skyddar era intressen. Freja Partner hjälper företag att upprätta granska och förhandla licensavtal för mjukvara.

KUNDCASE

IFK Göteborg

Med Freja Partner som juridisk partner i ryggen kan IFK Göteborg fokusera fullt ut på verksamheten – med tryggheten i att de juridiska frågorna hanteras på ett professionellt och affärsmässigt sätt.

Sofia Hultberg, Operativ chef

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Rutiner, policys, utbildning, registrerades rättigheter.

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

LOU, anbud, överprövning, upphandlingsprinciper.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om licensavtal och mjukvara

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

IT-underhåll och service

IT-underhåll och service

Vi hjälper er att upprätta, granska och förhandla avtal om IT-underhåll, service och SLA. Trygga servicenivåer, tydliga åtaganden och rätt incitament — så att tekniken fungerar och ansvaret är klart om något går fel.

IT-underhåll och service

Vi hjälper er att upprätta, granska och förhandla avtal om IT-underhåll, service och SLA. Trygga servicenivåer, tydliga åtaganden och rätt incitament — så att tekniken fungerar och ansvaret är klart om något går fel.

Vad är IT-underhåll och service?

Begreppet IT-underhåll och service (eller IT-support) kan i olika sammanhang ha lite olika betydelse och typen av underhåll eller support som erbjuds varierar. Det enklaste är dock att dela upp underhållet i två underkategorier, IT-underhåll och service av hårdvara och underhåll av mjukvara. Upphovet till underhållet är ofta att kunden, som möjligtvis har bristande teknisk kunskap, behöver hjälp med att löpande se till så att teknisk utrustning fungerar.

Hur underhållet ska gå till och dess omfattning specificeras vanligtvis i en sk tjänstebeskrivning. Ofta är just beskrivningen av tjänsten inte särskilt specifik, för att möjliggöra flera olika typer av IT-underhåll. Det är viktigt för kunden att dels känna sig trygg i att alla åtgärder som det finns behov för omfattas, dels att leverantören kan tillhandahålla tekniker med tillräcklig kompetens och erfarenhet. Generellt kan underhållsåtgärderna delas upp i två typer av åtgärder, reaktiva åtgärder och proaktiva åtgärder. Proaktiva åtgärder är sådana som utförs för att undvika att störningar eller liknande ska ske. Reaktiva åtgärder är sådana som utförs när det uppstått ett problem. Ofta är det så att kunden kan ringa leverantören eller att leverantören kommer ut och åtgärdar problemet på plats.

Hårdvara

Den vanligaste typen av service som rör hårdvara är just olika tekniska åtgärder som kan utföras antingen på plats eller på distans och som avser tex byte av reservdelar och liknande som ska medföra att hårdvaran kan fungera utan avbrott.

Mjukvara

Vad avser mjukvara så är det mer vanligt att servicen avser olika typer av uppdateringar och liknande. Det är vanligt att parterna på förhand avtalar om vilka servicenivåer som ska gälla för tjänsten, så kallat SLA (service level agreement). Det är ett bra sätt för parterna att redan på förhand veta vilken nivå av service som förväntas och vilken tillgänglighet tjänsten ska ha.

SLA

Exempel på rubriker som brukar finnas med i ett SLA är tillgänglighet (hur länge tjänsten ska kunna verka felfritt), hur lång tid särskilda åtgärder ska ta samt hur lång tid det ska ta innan service påbörjas. Upplägget brukar vara sådant att servicenivåerna kan mätas och att de ska rapporteras direkt till kund. Om supportleverantören inte kan möta de krav som ställts upp i SLA är det inte ovanligt att parterna avtalar om att ett vite ska utgå. Parterna behöver på förhand bestämma hur stort vitet ska vara och när det ska utgå, men fördelen med vite är att det skapar ett incitament för parterna att upprätthålla överenskomna nivåer. Vissa SLA är inte förenade med viten utan snarare med sk ”målsättningar”.

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni hjälp med IT-underhåll och service?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om IT-underhåll och service?

IT-underhåll och service, även kallat IT-support, är löpande åtgärder som ser till att teknisk utrustning fungerar utan avbrott. Det delas vanligtvis upp i två kategorier: service av hårdvara (till exempel byte av reservdelar på plats eller på distans) och underhåll av mjukvara (till exempel uppdateringar). Omfattningen specificeras oftast i en tjänstebeskrivning som avtalas mellan kund och leverantör.

>Proaktiva åtgärder utförs för att förebygga att störningar eller fel uppstår, medan reaktiva åtgärder utförs när ett problem redan har inträffat. Ett bra underhållsavtal kombinerar ofta båda: proaktivt underhåll minskar risken för driftstopp, och reaktiv support säkerställer att problem åtgärdas snabbt när de väl uppstår, antingen på distans eller på plats.

Ett SLA, eller service level agreement, är en överenskommelse om vilka servicenivåer som ska gälla för en IT-tjänst. Vanliga rubriker i ett SLA är tillgänglighet (hur länge tjänsten ska fungera felfritt), hur lång tid särskilda åtgärder får ta samt hur snabbt service ska påbörjas. Servicenivåerna är oftast mätbara och ska rapporteras direkt till kunden, vilket skapar förutsägbarhet för båda parter.

Om supportleverantören inte kan möta de krav som ställts upp i ett SLA är det vanligt att parterna avtalat om att ett vite ska utgå. Vitet bestäms på förhand till storlek och utlösande villkor, och fördelen är att det skapar ett incitament för leverantören att upprätthålla överenskomna nivåer. Vissa SLA är dock inte förenade med viten utan formuleras i stället som ”målsättningar”, vilket är mindre bindande för leverantören.

Tjänstebeskrivningar i IT-avtal är ofta avsiktligt vaga, vilket kan göra det oklart vilka åtgärder som faktiskt omfattas och vilken kompetens leverantören ska tillhandahålla. En jurist säkerställer att avtalet täcker era faktiska behov, att servicenivåer och eventuella viten är tydligt definierade och mätbara, samt att ansvarsfördelningen är klar om något går fel. Freja Partner hjälper företag att upprätta, granska och förhandla avtal om IT-underhåll, service och SLA.

KUNDCASE

IFK Göteborg

Med Freja Partner som juridisk partner i ryggen kan IFK Göteborg fokusera fullt ut på verksamheten – med tryggheten i att de juridiska frågorna hanteras på ett professionellt och affärsmässigt sätt.

Sofia Hultberg, Operativ chef

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Rutiner, policys, utbildning, registrerades rättigheter.

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

LOU, anbud, överprövning, upphandlingsprinciper.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om IT-underhåll och service?

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

SaaS

SaaS

I ett SaaS-avtal är specifikationen, tillgängligheten och servicenivåerna avgörande – både för vad kunden kan förvänta sig och för felansvaret. Freja Partner hjälper leverantörer och kunder att utforma tydliga SaaS-avtal och SLA:er. Kontakta oss för rådgivning av en erfaren jurist.

SaaS

I ett SaaS-avtal är specifikationen, tillgängligheten och servicenivåerna avgörande – både för vad kunden kan förvänta sig och för felansvaret. Freja Partner hjälper leverantörer och kunder att utforma tydliga SaaS-avtal och SLA:er. Kontakta oss för rådgivning av en erfaren jurist.

Vad är SaaS?

SaaS står för Software as a service och är ett samlingsnamn för många olika typer av tjänster. Något som kännetecknar SaaS är att de oftast tillhandahålls via molnet och finns tillgängliga för kunden vid behov eller ”on demand”. Något annat som är kännetecknande är att flertalet kunder körs på samma system till samma version av systemet. Kunderna får därför vanligtvis uppdateringar mycket snabbare än vid traditionell leverans av datorprogram. Leverantören kan genom en uppdatering ge samtliga kunder tillgång till den senaste versionen.

Skillnaden mellan SaaS och andra licenser

För att illustrera skillnaden mellan SaaS och andra typer av licenser så ses SaaS snarare som en prenumeration eller en rätt att använda ett visst system, lite som en licens till en tjänst. Skillnaden är alltså att licensföremålet är en tjänst och inte en licens till en immaterialrättighet som tex ett varumärke. Vanligtvis så är SaaS uppbyggda så att kunden registrerar sig genom att skapa ett konto i tjänsten. Beroende på hur avtalet är utformat har kunden rätt att registrera en eller flera användare med samma eller olika behörigheter. En SaaS har ofta en väldigt bred tillgänglighet, det innebär att den kan nås från ett flertal olika plattformar, allt som oftast över hela världen.

Tydlig specifikation

När SaaS regleras i avtal är specifikationen och beskrivningen av tjänsten väldigt viktiga. Dessa delar av avtalet utgör grunden för det kunden kan förvänta sig och är ofta också avgörande för felansvaret. Eftersom kunden av en SaaS förväntar sig en stor tillgänglighet kan det vara värdefullt att i avtalet eller genom hänvisning till bilaga införa bestämmelser som reglerar vilka nivåer av service som ska uppnås. En sådan bilaga kallas vanligen för ett SLA (Service Level Agreement). SLA:s främsta funktion är att definiera delar av leveransen och att sedan bestämma vilken nivå av service som enligt avtalet ska uppnås för varje del. Servicenivåer kan antingen vara garanterade och då utgöra grund för vite, eller endast vara av målsättningskaraktär. Vanligtvis kan sanktioner införas för de fall då leverantören inte presterar i enlighet med den servicenivå som valts.

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni hjälp med SaaS?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om SaaS

SaaS står för Software as a Service och är ett samlingsnamn för tjänster som tillhandahålls via molnet och nås av kunden vid behov, "on demand". Ett kännetecken är att flera kunder körs på samma system och samma version, vilket gör att uppdateringar når alla snabbt. Leverantören kan genom en enda uppdatering ge samtliga kunder tillgång till den senaste versionen.

SaaS ses snarare som en prenumeration eller en rätt att använda ett visst system, ungefär som en licens till en tjänst. Skillnaden mot en traditionell licens är att licensföremålet är en tjänst, inte en immaterialrättighet som till exempel ett varumärke. Det påverkar hur avtalet ska utformas och vilka rättigheter och skyldigheter parterna har.

Specifikationen och beskrivningen av tjänsten utgör grunden för vad kunden kan förvänta sig och är ofta avgörande för felansvaret. En otydlig specifikation gör det svårt att avgöra om leverantören har levererat det som avtalats. Därför är det viktigt att noggrant definiera tjänsten redan när avtalet skrivs.

Ett SLA är en del av SaaS-avtalet, ofta i form av en bilaga, som definierar leveransen och vilken servicenivå som ska uppnås för varje del. Servicenivåerna kan vara garanterade och utgöra grund för vite, eller enbart vara av målsättningskaraktär. Vanligtvis kan sanktioner införas om leverantören inte presterar enligt den valda servicenivån.

KUNDCASE

IFK Göteborg

Med Freja Partner som juridisk partner i ryggen kan IFK Göteborg fokusera fullt ut på verksamheten – med tryggheten i att de juridiska frågorna hanteras på ett professionellt och affärsmässigt sätt.

Sofia Hultberg, Operativ chef

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Rutiner, policys, utbildning, registrerades rättigheter.

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

LOU, anbud, överprövning, upphandlingsprinciper.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om SaaS?

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

Lokalhyresavtal

Lokalhyresavtal

Vid lokalhyra finns tvingande regler i jordabalkens 12:e kapitel som styr hur avtalet får utformas. Här går vi igenom det viktigaste – från avtalsform och hyrestid till uppsägning, besittningsskydd och hyra.

Lokalhyresavtal

Vid lokalhyra finns tvingande regler i jordabalkens 12:e kapitel som styr hur avtalet får utformas. Här går vi igenom det viktigaste – från avtalsform och hyrestid till uppsägning, besittningsskydd och hyra.

Fler ämnen inom kommersiell hyresjuridik

Behöver du hjälp?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vad är lokalhyresavtal?

För lokalhyra finns tvingande lagstiftning att ta hänsyn till när ett lokalhyresavtal skall ingås. Lokalhyra behandlas i jordabalkens 12:e kapitel. Här definieras en lokal såsom en lägenhet som inte är att ses som en bostadslägenhet. En lägenhet är ett hus eller del av ett hus. En bostadslägenhet är en lägenhet som helt eller till inte oväsentlig del används som bostad. Vanligtvis används således lokaler för någon typ av verksamhet där såväl hyresvärden som hyresgästen utgör juridiska personer, det vill säga företag.

Parter och avtalsform

Parterna i ett lokalhyresavtal benämns lämpligen hyresvärd och hyresgäst. Lokalhyresavtal kan ingås muntligen men ska upprättas skriftligen om antingen hyresvärden eller hyresgästen begär det. Skriftliga avtal är i de allra flesta fall att rekommendera eftersom det blir lättare att bevisa vad parterna har kommit överens om, vilket är särskilt praktiskt då det gått lång tid sedan avtalet ingicks.

Hyrestid – tillsvidare eller tidsbegränsat

Lokalhyresavtal gäller antingen tillsvidare eller under en begränsad tid. Det finns inga begränsningar kring hur lång eller kort hyresperioden får vara. Utgångspunkten enligt lag är att lokalhyresavtal gäller tillsvidare om inget annat anges. Vanligast är emellertid att lokalhyresavtal gäller under en begränsad tidsperiod, vilket innebär att det är särskilt viktigt att ange hyresperioden i lokalhyresavtalet. Man kan inte fritt avtala om vilken uppsägningstid som helst i lokalhyresavtalet. Lagstiftningen innehåller tvingande bestämmelser härvidlag som hanterar såväl tillsvidareavtal som tidsbegränsade avtal.

Uppsägningstider

För tillsvidareavtal gäller en minsta uppsägningstid om 9 kalendermånader. För tidsbegränsade avtal gäller att även de måste sägas upp om hyresförhållandet varar i längre än 9 månader, eller hyresförhållandet varar kortare än 9 månader men parterna har avtalat om att uppsägning ska ske. För tidsbegränsade avtal gäller även minsta tillåtna uppsägningstider som beror på hur lång hyresförhållandet varat.

Indirekt besittningsskydd

Värt att nämna i detta sammanhang är det så kallade indirekta besittningsskyddet. Kort kan det indirekta besittningsskyddet beskrivas som hyresgästens rätt till ersättning skulle hyresvärden säga upp avtalet och vägra förlängning eller att förlängning inte kommer till stånd på grund av att hyresgästen inte godtar hyresvärdens villkor för förlängningen.

Förverkande av hyresrätten

Vid sidan av uppsägning så kan även ett lokalhyresavtal upphöra genom att hyresrätten förverkas. Detta blir aktuellt om hyresgästen har begått ett väsentligt avtalsbrott. Förverkandegrunderna anges i lag och som exempel kan nämnas att hyresgästen drar in ohyra i lokalen eller vanvårdar den eller att lokalen används för annat ändamål än vad som avtalats.

Hyran och fri hyressättnin

Slutligen, vad avser hyran, kan kort nämnas att avtalet alltid bör ange hyresbeloppet, alternativt hur det ska beräknas, och hur/när det ska betalas. Att komma ihåg är att det för lokaler råder fri hyressättning.

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni granska era villkor eller få en utbildning?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om lokalhyresavtal

En lokal är en lägenhet (ett hus eller del av ett hus) som inte till någon väsentlig del används som bostad. Lokaler används vanligtvis för verksamhet, där både hyresvärd och hyresgäst är juridiska personer.

Nej, ett lokalhyresavtal kan ingås muntligen. Men det ska upprättas skriftligen om någon av parterna begär det – och skriftligt avtal rekommenderas alltid, eftersom det blir lättare att bevisa vad ni kommit överens om.

För tillsvidareavtal gäller en minsta uppsägningstid på 9 kalendermånader. Tidsbegränsade avtal måste sägas upp om hyresförhållandet varat längre än 9 månader, och har egna minsta uppsägningstider beroende på hyrestidens längd.

Det är hyresgästens rätt till ersättning om hyresvärden säger upp avtalet och vägrar förlängning, eller om förlängning uteblir för att hyresgästen inte godtar hyresvärdens villkor. Det ger alltså inte rätt att bo kvar, men kan ge rätt till kompensation.

Ja, hyresrätten kan förverkas om hyresgästen begår ett väsentligt avtalsbrott – till exempel vanvårdar lokalen, drar in ohyra eller använder den för annat ändamål än avtalat. Förverkandegrunderna anges i lag.

KUNDCASE

IFK Göteborg

Med Freja Partner som juridisk partner i ryggen kan IFK Göteborg fokusera fullt ut på verksamheten – med tryggheten i att de juridiska frågorna hanteras på ett professionellt och affärsmässigt sätt.

Sofia Hultberg, Operativ chef

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Bygg- och anläggningsprojekt, AB04/ABT06, ÄTA.

tier2

Köp, exploatering, fastighetsöverlåtelser.

tier2

Förhandling, förlikning, skiljedom och rättsprocess.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om lokalhyresavtal?

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

Nyttjanderätt

Nyttjanderätt

Vi hjälper er att förstå och avtala om nyttjanderätt till fast och lös egendom.

Nyttjanderätt

Vi hjälper er att förstå och avtala om nyttjanderätt till fast och lös egendom.

Fler ämnen inom kommersiell hyresjuridik

Behöver du hjälp?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vad är nyttjanderätt?

Hyra innebär en nyttjanderätt till en viss egendom. Egendomen kan vara antingen lös eller fast. Exempel på lös egendom är maskiner, fordon, kläder och annat lösöre. Fast egendom är jord som är indelad i fastigheter. Till en fastighet (och därmed fast egendom) hör även vissa tillbehör såsom byggnader, ledningar, stängsel, buskar och träd m.m. Det som inte är att ses som fast egendom är att ses som lös egendom. Nyttjanderätt till fast egendom kan delas in i flertalet kategorier såsom till exempel arrende, hyra och servitut. Dessa kategorier har i sin tur flertalet underkategorier. Vilken typ av nyttjanderätt till fast egendom det rör sig om har stor betydelse för såväl nyttjanderättshavaren som nyttjanderättsgivaren eftersom de rättigheter och skyldigheter som följer respektive nyttjanderätt varierar och är i många fall tvingande. Här beskriver vi bara hyra.

När det talas om hyra inom fastighetsrättens område rör det sig om hyra av hus eller delar av hus som benämns lägenheter. En lägenhet kan således även utgöra ett hus.

Hyra av lös egendom

Blir det aktuellt att hyra viss egendom görs så genom avtal – lämpligtvis ett skriftligt sådant. Vad avser hyra av lös egendom så finns ingen tvingande lagstiftning som föreskriver att vissa villkor måste gälla för hyresförhållandet. Om uthyraren emellertid är en näringsidkare och hyrestagaren är en konsument så bör man veta med sig att det finns tvingande konsumentskyddslagstiftning att ta hänsyn till som föreskriver bland annat att avtalsvillkoren inte får vara oskäliga. Viktigt att tänka på i övrigt vad gäller hyresavtalet är att komma överens om vilket specifikt objekt som ska hyras, hur lång hyrestiden ska vara och hyresbeloppet.

Hyra av lägenhet

Vad avser hyra av lägenhet finns tvingande lagstiftning att ta hänsyn till. Hyra av lägenheter behandlas huvudsakligen i jordabalken, närmare bestämt dess 12:e kapitel. Här delas hyra av lägenheter in i primärt två kategorier – bostadshyra och lokalhyra. För dessa kategorier gäller olika regler. Som orden säkerligen antyder innebär bostadshyra att lägenheten har hyrts ut för att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad medan lokalhyra definieras som annan lägenhet än en sådan bostadslägenhet.

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni granska era villkor eller få en utbildning?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om nyttjanderätt

Nyttjanderätt innebär rätten att använda någon annans egendom, medan äganderätten kvarstår hos ägaren. Vid hyra får hyrestagaren nyttjanderätt i utbyte mot betalning — egendomen ägs fortfarande av uthyraren.

Nyttjanderätt till fast egendom delas in i bland annat arrende, hyra och servitut. Varje kategori har underkategorier med olika rättigheter och skyldigheter, och många av reglerna är tvingande.

Det finns ingen tvingande lagstiftning specifikt för hyra av lös egendom. Dock gäller tvingande konsumentskyddslagstiftning om uthyraren är näringsidkare och hyrestagaren konsument, bland annat att avtalsvillkoren inte får vara oskäliga.

I juridisk mening avser lägenhet hus eller del av hus. En lägenhet kan alltså utgöra ett helt hus. Lägenheter delas in i bostadslägenheter (som används som bostad) och lokaler (som används för annan verksamhet).

KUNDCASE

IFK Göteborg

Med Freja Partner som juridisk partner i ryggen kan IFK Göteborg fokusera fullt ut på verksamheten – med tryggheten i att de juridiska frågorna hanteras på ett professionellt och affärsmässigt sätt.

Sofia Hultberg, Operativ chef

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Bygg- och anläggningsprojekt, AB04/ABT06, ÄTA.

tier2

Köp, exploatering, fastighetsöverlåtelser.

tier2

Förhandling, förlikning, skiljedom och rättsprocess.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om nyttjanderätt?

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

Allmän fastighetsrätt

Allmän fastighetsrätt

Vi hjälper er med civilrättsliga fastighetsfrågor som köp, nyttjanderätt, arrende och servitut.

Allmän fastighetsrätt

Vi hjälper er med civilrättsliga fastighetsfrågor som köp, nyttjanderätt, arrende och servitut.

Vad är allmän fastighetsrätt?

Inom allmän fastighetsrätt hanteras civilrättsliga frågor såsom fastighetsöverlåtelser (fastighetsköp), nyttjanderätt till fastighet (arrende, servitut m.m.) och vissa förhållanden mellan grannar. Viktiga lagar inom den allmänna fastighetsrätten är till exempel:

Fastigheters avgränsning

Fastigheter avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Detta innebär att en fastighet kan vara tredimensionell, vilket är praktiskt när det exempelvis kommer till underjordiska anläggningar såsom garage. Ett annat exempel på en tredimensionell fastighet är en så kallad ägarlägenhetsfastighet där fastighetsägaren de facto äger den lägenhet i vilket han bor. En ägarlägenhetsfastighet får endast vara avsedd att rymma en bostadslägenhet och är ett slags fastighetsform som har blivit alltmer populär på senare tid som ett substitut till bostadsrätter i bostadsrättsföreningar (där bostadsrättsinnehavaren endast äger en andel i bostadsrättsföreningen som berättigar honom till att nyttja en viss lägenhet).

Tillbehör på fastigheter

En fastighet består alltså av jord och kan vara avgränsad både horisontellt och vertikalt. Till en fastighet hör emellertid även diverse så kallade "tillbehör" och exempel på sådana tillbehör är byggnader, ledningar, stängsel och annat som har anbragts på fastigheten för stadigvarande bruk. En byggnad är alltså inte i egentlig mening en fastighet utan ett tillbehör till en fastighet. På samma sätt som en byggnad exempelvis kan utgöra ett tillbehör till en fastighet så kan fast inredning och annat som försetts byggnaden utgöra så kallat "byggnadstillbehör" och därmed en del av byggnaden och således även höra till fastigheten. Exempel på sådana byggnadstillbehör är badkar, spis, värmeskåp, hiss, ledning för vatten, värmepanna, kakelugn m.m. Till fastigheter som är inrättade helt eller delvis för industriell verksamhet hör även så kallade industritillbehör, exempelvis maskiner som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten huvudsakligen på fastigheten.

Sist men inte minst är det av intresse att ta upp i detta informationsblad så kallade "rättsliga tillbehör" till en fastighet. Dessa tillbehör utgör rättigheter som är knutna till fastigheten. De vanligaste sådana rättigheterna är så kallade servitut. Ett servitut innebär att den fastighet som innehar servitutet ("den härskande fastigheten") har rätt att på ett visst sätt nyttja en annan fastighet ("den tjänande fastigheten"), exempelvis rätten att nyttja en väg eller brygga.

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni granska era villkor eller få en utbildning?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om allmän fastighetsrätt

Allmän fastighetsrätt omfattar civilrättsliga frågor kopplade till fastigheter — fastighetsöverlåtelser (köp och försäljning), nyttjanderätt som arrende och servitut, samt förhållanden mellan grannar. De viktigaste lagarna är Jordabalken och Bostadsrättslagen.

Allmän fastighetsrätt rör civilrättsliga frågor mellan privatpersoner och bolag — köp, arrende, servitut. Speciell fastighetsrätt rör offentligrättsliga frågor som fastighetsbildning, planläggning och expropriation.

Nyttjanderätt innebär att någon annan än fastighetsägaren har rätt att använda fastigheten eller en del av den. Vanliga former är arrende (hyra av mark) och servitut (rätt att nyttja grannens fastighet på ett specifikt sätt).

Jordabalken är den centrala lagen inom allmän fastighetsrätt och reglerar bland annat köp och försäljning av fastigheter, nyttjanderätt, panträtt, servitut, arrende och hyresförhållanden.

KUNDCASE

IFK Göteborg

Med Freja Partner som juridisk partner i ryggen kan IFK Göteborg fokusera fullt ut på verksamheten – med tryggheten i att de juridiska frågorna hanteras på ett professionellt och affärsmässigt sätt.

Sofia Hultberg, Operativ chef

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Bygg- och anläggningsprojekt, AB04/ABT06, ÄTA.

tier2

Kommersiell hyresjuridik Lokalhyresavtal, nyttjanderätt, gränsdragning köp/hyra.

tier2

Förhandling, förlikning, skiljedom och rättsprocess.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om allmän fastighetsrätt?

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

Vad är en fastighet?

Vad är en fastighet?

Vi reder ut fastighetsbegreppet och hjälper er med juridiska frågor kring äganderätt och tillbehör.

Vad är en fastighet?

Vi reder ut fastighetsbegreppet och hjälper er med juridiska frågor kring äganderätt och tillbehör.

Fastighetsbegreppet

För att besvara frågan "vad är en fastighet?" så bör vi först vända oss till lagstiftning. Enligt Jordabalkens 1 kap. 1 § två första meningar framgår att: "Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter." En fastighet är alltså jord och med jord avses alla inom landet belägna delar av jordytan såsom lera, grus, vatten, matjord, sten eller dylikt. Till begreppet jord hör även träd och andra växter som förekommer på själva jordytan liksom luftrummet ovanför jordytan och det som finns under jordytan. Det finns ingen begränsning av räckvidden uppåt eller nedåt men den reella möjligheten att nyttja sådana utrymmen innebär i praktiken ett slags begränsning.

Fastigheters avgränsning

Fastigheter avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Detta innebär att en fastighet kan vara tredimensionell, vilket är praktiskt när det exempelvis kommer till underjordiska anläggningar såsom garage. Ett annat exempel på en tredimensionell fastighet är en så kallad ägarlägenhetsfastighet där fastighetsägaren de facto äger den lägenhet i vilket han bor. En ägarlägenhetsfastighet får endast vara avsedd att rymma en bostadslägenhet och är ett slags fastighetsform som har blivit alltmer populär på senare tid som ett substitut till bostadsrätter i bostadsrättsföreningar (där bostadsrättsinnehavaren endast äger en andel i bostadsrättsföreningen som berättigar honom till att nyttja en viss lägenhet).

Tillbehör på fastigheter

En fastighet består alltså av jord och kan vara avgränsad både horisontellt och vertikalt. Till en fastighet hör emellertid även diverse så kallade "tillbehör" och exempel på sådana tillbehör är byggnader, ledningar, stängsel och annat som har anbragts på fastigheten för stadigvarande bruk. En byggnad är alltså inte i egentlig mening en fastighet utan ett tillbehör till en fastighet. På samma sätt som en byggnad exempelvis kan utgöra ett tillbehör till en fastighet så kan fast inredning och annat som försetts byggnaden utgöra så kallat "byggnadstillbehör" och därmed en del av byggnaden och således även höra till fastigheten. Exempel på sådana byggnadstillbehör är badkar, spis, värmeskåp, hiss, ledning för vatten, värmepanna, kakelugn m.m. Till fastigheter som är inrättade helt eller delvis för industriell verksamhet hör även så kallade industritillbehör, exempelvis maskiner som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten huvudsakligen på fastigheten.

Sist men inte minst är det av intresse att ta upp i detta informationsblad så kallade "rättsliga tillbehör" till en fastighet. Dessa tillbehör utgör rättigheter som är knutna till fastigheten. De vanligaste sådana rättigheterna är så kallade servitut. Ett servitut innebär att den fastighet som innehar servitutet ("den härskande fastigheten") har rätt att på ett visst sätt nyttja en annan fastighet ("den tjänande fastigheten"), exempelvis rätten att nyttja en väg eller brygga.

Granskat av Erik Johansson, COO
Freja Partner

Senast granskad
2026-04-14

Behöver ni granska era villkor eller få en utbildning?

Första konsultationen är kostnadsfri.

Vanliga frågor om fastigheter

Enligt Jordabalken är fast egendom jord, och jord är indelad i fastigheter. En fastighet omfattar jordytan, luftrummet ovanför och det som finns under jordytan, samt tillbehör som byggnader, ledningar och stängsel.

En tredimensionell fastighet avgränsas både horisontellt och vertikalt. Det är praktiskt vid exempelvis underjordiska garage eller ägarlägenhetsfastigheter, där fastighetsägaren äger den specifika lägenheten istället för en andel i en bostadsrättsförening.

Nej, en byggnad är juridiskt sett ett tillbehör till en fastighet — inte en fastighet i sig. Byggnaden, och dess fasta inredning (byggnadstillbehör som badkar, spis, hiss m.m.), hör till fastigheten genom att de anbragts för stadigvarande bruk.

Ett servitut är en rättighet knuten till en fastighet som ger den "härskande fastigheten" rätt att på ett visst sätt nyttja en annan "tjänande fastighet" — exempelvis rätten att använda en väg eller brygga som ligger på grannens mark.

KUNDCASE

Sthlm Riv & Bemanning

Det skönt att veta vem jag ska ringa när jag behöver hjälp.

Georges Chamoun

FREJA PARTNER

Relaterade rättsområden

tier2

Sekretess, samarbete, joint venture, leverans.

tier2

Bygg- och anläggningsprojekt, AB04/ABT06, ÄTA.

tier2

Kommersiell hyresjuridik Lokalhyresavtal, nyttjanderätt, gränsdragning köp/hyra.

tier2

Förhandling, förlikning, skiljedom och rättsprocess.

EN JURIST I RYGGEN

Frågor om fastigheter?

Konsultationen är kostnadsfri. Vi kan också hålla en skräddarsydd utbildning för ert team — första mötet är gratis.

Stäng fönster

Ett gott kreditbetyg är ett bevis på att verksamheten är välskött, och därmed en trygghetsfaktor för samarbetspartners och kunder.

Läs mer om kreditvärdighet
Stäng fönster

Dagens Industris Gasellundersökning rankar Sveriges mest framgångsrika företag. Undersökningen bygger på företagets fyra senaste årsredovisningar. Mindre än 1 procent av Sveriges aktiebolag uppfyller kraven för att få kallas Gasellföretag. Freja Partner är ett av dem.

Läs mer på Di Gasell
Stäng fönster

Dagens Industris Gasellundersökning rankar Sveriges mest framgångsrika företag. Undersökningen bygger på företagets fyra senaste årsredovisningar. Mindre än 1 procent av Sveriges aktiebolag uppfyller kraven för att få kallas Gasellföretag. Freja Partner är ett av dem.

Läs mer på DI Gasell