Utom ramen för denna korta framställning faller avräkningsnotor som ska upprättas vid aktieförsäljning där ett värdepappersföretag är inkopplat. Värdepappersföretag är sådana företag som erhållit koncession av Finansinspektionen och för vilka gäller särskilda bestämmelser i lag.

En avräkningsnota är ett slags skriftlig specifikation över köpta eller sålda värdepapper, till exempel aktier. Man kan således säga att avräkningsnotan utgör ett slags kvitto på genomförd aktieförsäljning. Ibland används andra termer för en avräkningsnota, till exempel diskontnota och arbitragenota och, på engelska, contract note och confirmation slip.

Avräkningsnotan utgör även i sig ett avtal mellan säljare och köpare av aktier och används som underlag vid deklarationen, likvidbetalningen och överföringen av aktierna.

I Sverige kan företagsöverlåtelser ske på två sätt – antingen överlåtelse av samtliga eller majoriteten av aktierna i företaget eller överlåtelse av tillgångarna i företaget (inkråmsöverlåtelse). Här följer en översikt av inkråmsöverlåtelsen (även kallad rörelseöverlåtelse eller verksamhetsöverlåtelse) med undantag för de skatterättsliga frågeställningarna i samband med överlåtelsen.

Vanligast är att företagsöverlåtelser sker genom aktieöverlåtelser, det vill säga att köparen köper aktierna i företaget och därmed övertar företagets tillgångar, rättigheter och skyldigheter såsom aktieägare. Företagets verksamhet fortsätter som vanligt. Det mindre vanliga alternativet är när köparen inte är intresserad av aktierna (och i många fall företagsnamnet) i ett bolag utan endast tillgångarna i form av till exempel strategiska och värdefulla kundavtal, varumärken och utrustning/material). I detta läge kan en inkråmsöverlåtelse bli aktuell. Köparen köper således tillgångarna var för sig eller tillsammans och tar därmed över varje tillgång.

En av de största fördelarna för köparen med att köpa ett bolags inkråm istället för aktierna är att köparen inte tar över något ansvar för hur bolaget har bedrivits innan överlåtelsen. Här avses bland annat eventuella skatteskulder, bokföringsbrott, ansvar gentemot anställda, ansvar för eventuella tvister m.m.

En avsiktsförklaring kan såklart ingås mellan parter i andra situationer än vid företagsöverlåtelser, till exempel inför ett samarbetsavtal eller en entreprenad. Avsiktsförklaringar tenderar dock att förekomma oftare vid företagsöverlåtelser.

En avsiktsförklaring (eng. Letter of Intent) i företagsöverlåtelsesammanhang är ett avtal som parterna ingår i syfte att skapa ramar för de kommande förhandlingarna om själva överlåtelsen. Genom avsiktsförklaringen tillförsäkrar sig parterna något slags arbetsro, trygghet och förpliktelse gentemot varandra. Det är värt att i dessa sammanhang skilja avsiktsförklaringar från så kallade föravtal – även om skillnaden mellan dem är diffus. Till skillnad från avsiktsförklaringar som endast ger uttryck för en avsikt att ingå avtal i framtiden så ger föravtalen i regel uttryck för ett beslut att sluta avtal i framtiden (vilket kan tillmätas starkare avtalsrättslig bundenhet).

En lyckad företagsöverlåtelse börjar långt innan avtalet sluts och skrivs under. Förberedelserna innefattar att kartlägga risker, hantera avtal, genomföra due diligence och strukturera ägandet. Detta är avgörande för att affären ska bli trygg och affärsmässigt korrekt.

Freja Partners jurister guidar dig genom hela förberedelseprocessen med strategisk och juridisk expertis. Kontakta oss när du vill säkerställa att allt går korrekt till inför en företagsöverlåtelse.

Den registrerade har enligt GDPR flertalet rättigheter, såsom att få tillgång till, rätta eller radera sina personuppgifter. För företag gäller det då att hantera dessa rättigheter korrekt och inom lagstadgade tidsfrister. Freja Partner erbjuder juridisk rådgivning för att du ska kunna svara korrekt och undvika felhantering av personuppgifter. Kontakta våra erfarna jurister för stöd i hantering av registrerades rättigheter enligt GDPR.

Alla de personer som ni behandlar personuppgifter om, de registrerade, har ett antal rättigheter som de kan åberopa. Den som behandlar personuppgifter, personuppgiftsansvarig, har ett ansvar för att ha rutiner på plats för att kunna tillgodose de registrerades rättigheter. I Europa är det främst GDPR som reglerar frågor om dataskydd och hanteringen av personuppgifter.

Den registrerade har en rätt att få felaktiga uppgifter rättade och komplettera med korrekta uppgifter. Den registrerade har också som huvudregel rätt att få information om vart ni har inhämtat den felaktiga uppgiften.

Dataskyddsförordningen (GDPR) ställer höga krav på hur personuppgifter får hanteras. Många företag är omedvetna om riskerna och har bristande rutiner kring GDPR. Detta kan leda till sanktionsavgifter och skadat förtroende för företaget.

Freja Partners jurister hjälper dig att förstå GDPR och implementera praktiska och juridiskt hållbara lösningar. Kontakta oss för professionell juridisk rådgivning inom personuppgiftsjuridik.

Många privatpersoner drömmer om att få bygga en villa eller ett sommarhus från grunden, helt utifrån sina egna preferenser. Ett sådant projekt kan vara väldigt omfattande och eftersom det oftast rör sig om en stor investering för privatpersonen så är det viktigt att ha bra och trygga avtal på plats.

De bestämmelser som reglerar den typen av byggen (småhusentreprenader) återfinns i Konsumenttjänstlagens 51–61 §§. Dessa bestämmelser tas inte upp i hantverkarformuläret utan i ABS18 som tagits fram i samråd mellan Konsumentverket, Villaägarnas riksförbund och representanter för byggbranschen.

ABS18 är tänkt att fungera som ett komplement till lagen och reglerar mer detaljerat en rad aspekter som är viktiga i konsumentförhållandet. Bland annat så regleras entreprenörens undersökningsplikt, hur fel ska hanteras av entreprenören, olika tidsaspekter som parterna behöver beakta samt hur parterna ska kommunicera och hålla varandra underrättade under avtalets gång.

Förhållandet där en konsument beställer ett entreprenadarbete av en entreprenör regleras av Konsumenttjänstlagen. Lagen är dock allmänt skriven för alla olika typer av tjänster och det är därför viktigt att parterna kommer överens om vad som ska gälla för entreprenaden och vad de kan förvänta sig av varandra.

Ett bra skrivet avtal ska reglera rättigheter och skyldigheter för såväl beställare som entreprenör och ska också ge en detaljerad beskrivning av arbetet och vad som ingår inom ramen för uppdragsbeskrivningen samt vad som inte gör det.

Eftersom det kan vara komplicerat för såväl entreprenör som beställare att ta fram ett avtal från grunden så finns det ett standardavtal som är framtaget i samarbete mellan Sveriges byggindustrier, Villaägarnas riksförbund och Konsumentverket. Avtalet kallas för Hantverkarformuläret och det finns en rad olika versioner varav den senaste togs fram 2017.

När entreprenörer och beställare samarbetar kring entreprenadarbete är ett avtal essentiellt. Standardformulären som ABT, AB och hantverkarformuläret är vanliga men inte obligatoriska.